Böcker · Feelgood · Litteratur · Romaner

Feelgoodböcker generellt (Jack och Julia samt Brutna ben och brustna hjärtan)


Jag har under de senaste veckorna slukat ett par feelgood-böcker/chick lit-böcker med svenska författare/vad de nu kallas. Först lyssnade jag igenom Julia och Jack av Anna Lönnqvist. Sen läste jag Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul av Maria Ernestam.

Snabba genomgångar av böckerna. I Julia och Jack är Julia med sin gifta pojkvän i New York. På storstadens gator träffar hon sitt ex. Jack. Med sin nya tjej. Mitt i New York?! Utifrån det här snurrar en ganska snurrig historia om Julia, uppbrottet med Jack, sin pojkväns fru och barn, relationen med systern och de döda föräldrarna, en gammal kompis från förr, jobbet och den nya kontakten med exet ut sig.

Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul var en bok i samma stil, men med annan story. Lisbeth, ca 35 år, jobbar som lärare i lilla Frillesås. I snön sitter hon och säljer torra lussekatter, suktar efter den där snygge ridläraren Jan och tänker på sitt ex Harry. Som från ingenstans dyker upp samtidigt som rören i köket börjar lukta avlopp och frisörkompisen Saras systerdotter förstört hennes frisyr. Dessutom har rektorn på skolan anställt nån stroppig skidstjärna som ska ta hennes roligaste lektionstimmar. Dom ska dessutom åka på en resa till Österrike ihop? Vad gör då Lisbeth? Jo, men lurar med sig på Österrikeresan – trots att hon knappt kan åka skidor…

Alltså, i teorin är det inget fel på nån av böckerna. De är lättsamma, flirtiga och charmiga med lite pirr i magen. Hjärnansträngningen däremot blir lite för stor för att båda författarna blandar in SÅ MÅNGA OLIKA TRÅDAR. Det är missfall och ex, jobb, föräldrarelationer, avundsjuka, kompisar med problem, lögner och hittepå i en enda stor jäkla röra och trots att alla trådar på nåt sätt avslutas så blir det för mycket att hålla i huvudet. För mig åtminstone. Det här är något jag tycker skiljer sig från t ex de brittiska feelgood-romanerna (tänk Sophie Kinsella, Mhairi McFarlane, Sheila o’Flanagan osv) – som är lite mer ”enkelspåriga” med stort fokus på EN fråga. Ja, i regel byggandet av en relation till en snubbe. Men i de svenska motsvarigheterna blir det liksom alldeles för mycket olika saker. Rörigt, snurrigt och 90 % hade nog kunnat skalas bort.

Varför är det såhär?
Och varför är det ingen som är med och skaaalar?

0-2 år · 3-6 år · Allmänt intressant · Övrigt · Böcker · Litteratur

Årets bästa…


Årets bästa bok:
Vinnare av årets bästa bok går till.. Tatueraren i Auschwitz. Jag har läst en del böcker i år, men mörkret och hoppet i den här boken sitter kvar i själen. Det var boken jag åkte med till en arbetskamrat för att bolla möjlighet att använda i undervisningen, som jag inte kunde sluta prata om på flera veckor. Boken utspelar sig under förintelsen, och vi följer en man som lyckas ta sig igenom levande – genom tur, mutor och att -tyvärr- ibland trampa över sina medmänniskor. Trots detta en medmänsklig bok med hjärta och värme, mitt i det mörkaste mörka.

Årets nyupptäckta författare:
MHAIRI MCFARLANE! När jag var nyförlöst och dimmig i hjärnan sträcklyssnade jag på ALLA böcker av McFarlane med stort nöje. Romantiskt, lite småfjantigt – men också trovärdigt och välskrivet på ett sätt som varken Jenny Colgan eller Victoria Brownlee (t ex) lyckas med. Dessutom så mycket fjärilar i magen.

Årets barnbok:
Åh… Den här var svårare. Vi har läst miljontals böcker i år (känns det som) men bland de bästa är nog På rymmen i rymden av Julia Donaldson – en Romeo och Julia-historia om en Splöd och en Splå som absolut inte får fatta tycke för varandra, men det blir så ändå. De rymmer iväg, och familjerna följer efter genom planeterna. Under året iväg inser de att de där andra nog inte är så annorlunda, utan ganska bra och att deras olikheter ger styrka. Dessutom helt på rim.

0-2 år · 3-6 år · Barnböcker · Böcker · För mindre människor · Listor · Litteratur

Måsten i barnbokshyllan


När vi pratar barnböcker vill jag ge er några av mina måsten i barnbokshyllan.

  1. Petter och hans fyra getter av Einar Norelius
    En bok på rim om lilla Petter och hans fyra getter som äts upp av trollet Ludenben och räddas av katten Murre Svart. Älskad klassiker som aldrig går ur tiden.
  2. Några valfria böcker om Max av Barbro Lindgren och Eva Eriksson. Max Potta, Max Lampa, Max kaka osv osv osv i all oändlighet är en serie böcker om ett litet barn med små upplevelser som nära anknyter till de små barnens verklighet. I en hittar Max en lampa, klättrar upp på bordet och ramlar ner. Mamma blåser och tröstar och sen är sagan slut. I Max potta går han och vovven på pottan ihop. Lite finurligt och klurigt samtidigt, men lagom för en otålig ettåring.
  3. Varför gråter pappan av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson (eller någon annan av känslodeckarna i serien). Känslor har vi alla, men att varje känsla kan ha så många förklaringar och orsaker som de tar upp i de här böckerna är bra att få ord på för både stora och små.
  4. Jag har tjatat om det förut, och jag säger det igen. Anna-Clara Tidholms Knacka på, Hitta på och Ut och gå. Små, korta, mysiga böcker på rim med tydlig början och slut. Knacka på är den absoluta favoriten, för att barnet också får agera och öva färger med boken. Det är repetitivt och uppskattat av exakt alla barn jag hittills läst boken tillsammans med. Att inte bara få titta, utan också knacka och fnissa är så mysigt tycker jag. Det stämmer också överens med de övriga två böckerna som också har en lagom del overklighet med sig. De käkas gurkor och glass, aporna har kuddkrig och nallen bakar sockerkaka. Galant och klassiskt!
  5. Ett sista tips för allas hyllor – Astrid Lindgrens Jag vill inte gå och lägga mig. Ni som läser det här och har barn har säkert hört talas om den där jäkla kaninen, elefanten och traktorn som ”så gärna ville somna”. Jag hatar dom där sabla böckerna och är också helt övertygad om att författaren har läst Astrid Lindgrens mysiga, roliga och charmiga bok om pojken som inte kan somna utan istället får låna granntantens glasögon och spana in hos djuren och hur de har det runtomkring. Inget trams, bara mys, och en bok som borde finnas i allas repertoar. Den ska vi definitivt läsa imorgon.

Vilka böcker tycker du är ett måste i barnens bokhylla?

Böcker · Dystopi · Litteratur

Europa Pandemus – Peter Westberg


Ett virus sprider sig snabbt från Spanien och upp genom Europa. Viruset gör människor galna, något vi i vardagstermer skulle kalla zombievirus. De blir zombies. I detta kaos möter vi 2 människor med några månaders mellanrum, en i smittans uppstart i Spanien – en några månader senare i efter-virustidens Stockholm. Båda söker samma mål, men hur ska de nå det genom horder av smittade som suktar efter deras kött och blod.

Det här är en bok för en som gillade Andreas Eks Raseri och Törst, Mats Strandbergs Färjan och Lars Wilderängs Stjärnklart – tunga och realistiska dystopier om den rådande mänsklighetens sårbarhet för yttre hot. Till skillnad från de tidigare varianterna är denna ytterligare mer realistisk, det finns en reel fiende och det känns både närstående och nära domedagen.

Det här är otäckt, gastkramande och helt omöjligt att lägga ifrån sig. Att följa kaoset genom Stockholm, genom Europa, ger mardrömmar – men också en tacksamhet för rinnande vatten och fungerande bilar + gör att jag börjar bygga ett skyddsrum i källaren. Språket flyter lätt och kapitlen är korta, vilket driver handlingen framåt i rask takt och håller upp tempot i boken och pulsen på mig som läsare.

För mörka decembernätter, och ett bra julklappstips indeed.

Böcker · Romaner

Paris. Kärlek. Ost. – Victoria Brownlee


Priset som årets ostigaste bok går till…. Paris. Kärlek. Ost.

Vi träffar Ella, dagen hon tror hennes kille ska fria till henne efter 8 år ihop. Det gör han inte. Istället tar Ella sitt brustna hjärta och far spontant från sitt hem i Melbourne ända till Paris. Utan jobb, utan bostad, utan vänner försöker hon bygga upp sin syn på sig själv och sitt liv igen efter allt som skett. Och en del i detta kommer vara en underligt, ostig, utmaning…

Min hjärna är ganska trött just nu, så dessa romantiska livsöden i miniformat med lite lagom mycket fjärilar är ganska behagligt att lyssna igenom just nu. Jag kan inte påstå att det är särskilt varken välskrivet eller spännande, men lite småmysigt och tradigt mest. Irritationen är dock stor i och med att varannat meningsutbyte skrivs på franska. Jag kan inte franska, och är alldeles för lat för att försöka översätta i parti och minut. Lämnar mig med lite en svag doft av romantik och fromage.

Den är en typisk typ 2-3:a på en 5-gradig skala.

Böcker · Litteratur · Ljudbok · Romaner

Sambo på försök – Beth O’Leary


Tiffy Moore behöver ett billigt boende – direkt. Hennes pojkvän som hon bott hos har precis förlovat sig med någon annan. Samtidigt behöver Leon Twomey mer pengar. Han jobbar alltid natt och har därför en lägenhet som står tom alla nätter. Han lägger ut en annons om att ”dela” på hans lägenhet för en billig peng. Alla tycker att det är helgalet, men de kör på och delar lägenhet. Trots att de aldrig träffats.

Det här är en putslustig, mysig roman med oerhört djupa undertoner för att vara en bok inom chick lit- kategorin. Förutom fjärilar i magen och gullegulliga post it-lappar på kylen är det också en berättelse om osäkerhet, gaslighting, psykisk misshandel och destruktiva relationer. Om ett rättssystem som inte riktigt gör som det ska. Och sen massa kärlek såklart.

Skrattar och gråter ikapp med karaktärerna, och mår sjukt gott av att lyssna på den här boken. Sjukt fånig, smuttig och pirrig i magen, och precis det den trötta mammahjärnan behöver mitt i födelsedagsmånaden oktober. Höstens boktips!

Böcker · Deckare · Författartips · Litteratur · Spänningsroman

Mörkret inom honom – Andreas Ek


En deckardebut av författaren bakom Raseri och Törst.

Första tanken. Kan verkligen en skräckförfattare, som skrivit en blodig serie om zombies som tar över Sverige, skriva en deckare. Svar: ja, det kan han. Och bra!

Plot: Unga tjejer hoppas på av en man som vill skrämmas i olika delar av Stockholm. Niklas Frid, polis, kommer tillbaka efter en lång sjukskrivning, och kastas in i en serie av mord tillsammans med ambitiösa kollegan Jannica Brandt. Har fallen något gemensamt? Vem är det som mördar unga tjejer i vår huvudstad?

Det här är första boken i en -förhoppningsvis- lång serie om polisen Jannica Brandt. Det tar mig ungefär 100 sidor att sätta alla personer på plats, och få grep om handlingen. Men efter 100 sidor sitter jag också och gråter och säger ”bara ett kapitel till”. Ett kapitel blev till två, och sen 5 och sen var boken visst slut med en oväntad twist. Språket i boken är medryckande och trovärdigt, precis som handlingen. Korta kapitel driver handlingen framåt i ett högt tempo och gör det svårt att lägga boken ifrån sig. Utöver det finns det ett mörker och något skrämmande som ligger under ytan och gör att jag bara vill veta vad som ska hända!

Verkligheten ligger tung över polisstationen med sina rapporter och den trasiga skrivaren som bara står och blinkar som gör att jag liksom kan ta på irritationen, och samtidigt känna igen mig. Varför finns det inga fungerande skrivare på någon arbetsplats någonstans? Utöver det, polisradions sprakande, jaktens puls i öronen, insiktens uppenbarelse. Jag ryser, svettas och gråter bittra tårar. Sorgen är så påtaglig, den också. Allt är realistiskt, trovärdigt, verklighetsnära.

Den här deckardebuten får -oväntat nog- ett högt betyg av mig. Det är allt jag vill ha av en bok i den genren, spännande, lättläst och med en twist som jag inte kunde tänka ut i förväg trots att jag försökte. Jag fattar inte hur de stora förlagen kan ha missat den här boken, den här författaren.

Boken släpps 31 oktober och går att förbeställa hos bokus redan nu för leverans lagom till läslovet. Passar perfekt i höstmörkret. Lovar.