Böcker · Fantasy · Litteratur · Romaner · Sagor · Tonårsromaner

Akta dig för Hasselskogen – Melissa Albert


albert_hasselskogen_omslag_inbAlice, 17 år, har flyttat runt från stad till stad hela sitt liv. Hela tiden jagad av oturen. Hela tiden med sin mamma. En dag kommer brevet. Brevet där det står att den berömda mormodern – författaren till berättelserna om Hinsidan – har gått bort. Äntligen slår de sig till ro, stannar kvar på en plats och hoppas att oturen har försvunnit. Men det har den inte, istället dras Alice in i ett galet sagoäventyr utan dess like i jakten på sin kidnappade mamma.

Hasselskogen är ett ungdomsdrama med sagotema, eller en bok som skriver om vad som händer för sagans figurer när de hamnar utanför sagans gränser. Alltså vad som händer när sagan spårar ur och verkligheten blir kvar. Det är en mörk och kuslig berättelse med snygga inpass av popkultur och sagoväsen och mörker och skräck, men på ett behagligt och rofyllt sätt. Det är vackra miljöer, magi och stämningsfulla skogar.

Jag ska vara ärlig, jag trodde att den här boken skulle vara ganska fånig. Den är SKITSNYGG, men storyn kändes lite blah när jag läste baksidestexten. Att jag inte lärt mig… De böcker jag tror ska vara fåniga är ALLTID fantastiska, av någon konstig anledning. Så även denna gång. Jag ville inte sluta läsa, drogs med i ett lagom långt sagoäventyr i nutiden – något i samma stil som Rowlings Tales of Beetle the bard – men längre och mörkare. Jag önskar på fullaste allvar att jag fått läsa den under en höststorm med tända ljus istället för mitt i vårsolen, å andra sidan gör vårsolen allting bra.

Läs den. Och lyssna på det HÄR

Böcker · Fantasy · Litteratur · Si/Fi

Artemis – Andy Weir


36112610-_uy200_Andy, Andy, Andy – författaren till The Martian bara gör det igen. Den här fantastiskt skojfriska författaren med glimten i ögat och tungan rätt i mun har nu skapat en till antihjälte med språk som en skomakare.

Jazz, en liten rätt fattig smugglartjej i samhället artemis, får ett erbjudande hon inte kan stå emot. Hon får chansen att bli skitrik, om hon bara hjälper till att sabba en grej. Hon nappar direkt. Längtan efter rikedom är stor, särskilt när ens hela hem är stort som en kista och varje krona kräver mycket jobb. Artemis, förresten, befinner sig på månen…

Med svart humor beskriver Weir ett samhälle på himlakroppen närmst oss. Ett laglydigt laglöst samhälle – ja, jag ser själv hur motsägelsefullt det är – där saker är oerhört lika men också oerhört olika jorden. Jazz är kaxig som tusan och skiter i allt och visar ändå på en kämparanda utan dess like. Samhället som målas upp är häpnadsväckande, med sina tinnar och torn och det klassamhälle som uppstår där högt uppe utan gravitation. Storyn i sig kanske inte är sådär fantastiskt fantastisk, men Weir har ett sätt att skriva som gör att en ändå dras in i berättelsen och han målar upp bilder som ingen annan. Imponerande bradåligt!

Böcker · Fantasy · Författartips · Litteratur · Skräck · Tonårsromaner

Norra Latin – Sara Bergmark Elfgren


172297Två unga tjejer. Två teaterdrömmar. Helt olika bakgrunder.

Tamar är uppvuxen i Östersund, men har en dröm och en passion att få skådespela. Clea är född på scen, rakt in i teaterlivet. Båda kommer att söka till Norra Latin, Stockholms och Sveriges bästa teaterlinje. Under ytan på skolan verkar något spöka, finns det nån sanning i berättelsen om pojken som försvann på scen egentligen?

Ur dessa tvås ögon får vi nu följa med in i gymnasieskolans korridorer. Det är kärlek och krossade hjärtan, det är yta och sociala medier och psykisk terror av olika slag. Det är magi och tragedi. Mycket av det som Clea och Tamar upplever känner jag igen mig i, känner vi alla igen oss i. Rädslan att synas för mycket, att inte synas alls, att inte passa in. Rädslan att vara ensam och bli lämnad, att svika ett löfte. Utöver bokens klart övernaturliga ton ligger det något verklighetstroget över huvudpersonernas problem och dilemman. Boken är skriven utan moralkaka, utan är ungdomlig och kärleksfullt skriven på ett sätt som får mitt hjärta att värka för dessa två.

Jag har lyssnat på boken via Storytel, och boken blev också utsedd till ”Årets ljudbok 2017” vilket såklart är helt fenomenalt och ytterst välförtjänt. En trevlig och gripande bok att dyka in i nu när vårljuset börjar komma tillbaka. Jag vill egentligen ta en studieresa till Norra Latins lokaler för att få supa in hela miljön ordentligt – skolan har inte använts som skola sen 40-50-talet ungefär men byggnaden står kvar i stockholms innerstad. Och vem vet… Kanske väntar den lilla demonen där…

Böcker · Deckare · Dystopi · Fantasy · Författartips · Krim · Litteratur · Romaner · Si/Fi

Algblomning – Sten Rosendahl


cover_algblomning_front2_previewEtt framtida Stockholm. Staden har överlevt i ett omgivande kaos med stora algängar som breder ut sig över haven och öknar som täcker landet. Staden har byggt höga torn och djupa tunnlar för att överleva och rymma så många som möjligt. Stadens mål är tillsammans med ett fåtal kvarvarande storstäder att säkerställa mänsklighetens överlevnad. I staden finns May Born – överjordare och polis med högt uppsatta bekanta. Hon får tips om ett mord på ett Everviewhotell – ett hotell där scener från det förflutna upplevs av de boende – och drar med sig dammsugarförsäljaren Tom på jakten efter mördaren som tycks rymma mycket mer än det som visade sig från början.

Rosendahl frammanar en intressant framtidsdystopi som kanske är närmre vår verklighet än vad vi vill erkänna. Skriftspråket doftar både Asimov och Gluchovskij och miljöerna har spår från Stiftelsen och Metro 2033 i mina ögon. Det är spännande och intresseväckande  – särskilt den världsbilden som frammanas och jag älskar de små inslagen från tidningar, arbetsannonser och montertexter som inleder varje kapitel och ger en insikt i det framtida Stockholm. Däremot lämnas för många trådar olösta, vissa saker tas upp som aldrig avslutas. Familjeplaneringsreformen, vad innebar den? Hur kommer det sig att blixten skedde? Vad skedde då? Hur uppstod det framtida klassamhället och varför? Alger, hur mycket alger är det? Hur ser resten av omvärlden ut? Vad händer med dem utanför städerna? Vilka är terroristerna? Varför är stadskupp önskvärt?

Och varför händer det så många saker som inte får svar? I slutänden sitter jag här med en helt ny värld men allt för många frågor som inte besvaras innan boken avslutats. Däremot får jag en avslutande presentation av huvudkaraktärernas inre liv, vilket känns sådär. I siffror skulle jag ge boken en 7:a av 10 möjliga, med hänvisning till den gripande och intressanta miljön och världen som Rosendahl hittat på, och det häftiga i att läsa en sifidystopi i välbekant miljö.

Barnböcker · Fantasy · Romaner · Tonårsromaner

Miss Peregrins home for peculiar children – Ransom Riggs


missperegrinecoverEnda orsaken till att jag började läsa Miss Peregrins home for peculiar children var filmtrailern. Filmtrailern såg så himla bra ut. Så jag började läsa, och nu har jag tagit mig igenom alla tre böcker i trilogin. Missförstå mig rätt, jag har hållit i böckerna gång på gång genom tiden – men inte riktigt orkat…

I första boken möter vi unge Jake. Hans troligtvis galna farfar har precis gått bort i en hemsk olycka där Jake närvarade, och alla tror att han behöver extra stöd i form av kuratorer och psykologer. För att pigga upp honom åker han och hans far till den lilla brittiska ön där farfarn växte upp. Jake är nyfiken på att ta reda på mer om sin farfar, om alla de där bilderna på svävande barn och andra underligheter som han fått se hela sin barndom, se om någon lever kvar som kände honom. Istället hittar han huset. Barnhemmet. Det som sprängdes under andra världskriget. Och i det hittar han portalen…

I böckerna som följer målas en skrämmande och spännande värld upp framför oss. Det finns underliga (peculiars) och ”imbrins” som tar hand om dem, hemska vita som jagar och massor av tidsportaler till olika världar – tider – platser. Spännande, otäckt, mörkt och deppigt. Små barn som levt i hundratals år men stannat som 7-åringar. Det är kusligt, men också intresseväckande.. I början.

Lagom in i bok tre börjar jag faktiskt tröttna på allt drama, allt mörker och alla otäcksheter. Det som börjar mysigt och gulligt (som många fantasyböcker ofta gör) mynnar ut i något så mörkt och murrigt att jag nästan inte orkar ta mig vidare till slutet.  Det blir liksom för mycket av allt.

Sammanfattande tankar: jag är förtjust i trilogin, och glad att jag tog mig in i den efter alla dessa år, men det känns som att de kunde kapat av en bok – trilogigrejen i all sin ära, men det måste ju inte vara tre böcker bara för att.

Böcker · Fantasy · Litteratur · Romaner · Teater

Harry Potter and the Cursed Child -Jack Thorne (J.K. Rowling och John Tiffany)


Den hyllade Harry Potter-serien fick en uppföljare i och med en pjäs som just nu går i London. Pjäsen (och manuskriptet som släpptes i somras) handlar om Harry Potters son Albus och hans tid på Hogwarts. Ungefär. Den bryter upp Deathly Hallows avslutande mening ”All was well” och drar igång ett hissnande äventyr som en liksom inte förväntat sig alls. Men eftersom det är Harry Potter kan jag inte låta bli att älska det.

Jag tänker inte spoila något – utan bara berätta att det är en annorlunda upplevelse att läsa Cursed Child, samtidigt kan en inte förvänta sig något annat. J.K. har skrivit plotten, men själva manuset är skrivet av Jack Thorne vilket märks av. En del trådar känns… svåra att greppa. Och sen är det ju ett manus, och manus bör ju ses uppspelade och inte läsas egentligen. MEN jag älskar den såklart ändå. Inte gillar, älskar. ÄLSKAR! 🙂

Böcker · Fantasy · Litteratur · Si/Fi · Tonårsromaner

Rosensällskapet – Marie Lu


lu_rosensallskapet_omslag_inbAdelina Amouteru – den vita vargen – är tillbaka. Och nu är hon ute efter hämnd mot alla de som svek henne. Tillsammans med sin lillasyster Violetta – en drabbad med möjligheten att ta ifrån andra deras blodpestvunna krafter – letar de efter nya allierade när alla de gamla vänt henne ryggen och försöker stoppa henne.

Rosensällskapet är en mörk berättelse om hämnd och mörker, med få ljusa inslag av kärlek och vänskap. Istället följer vi huvudpersonens kamp för hämnd, inkvisationens ledare (de som försöker utrota alla drabbade) i sin rädsla för både de andra med samma skada som han själv, men också rädslan för att förlora sin drottnings gunst, och den nya Eliten-ledarens försök att nästla sig in i rikets planer och försöka vinna makt åt Den unga eliten efter Enzos försvinnande.

Det är en spännande intrig som uppmålas åt oss, boken är både gripande och spännande med många dramatiska händelser och målande beskrivningar. Nackdelen – Lu väver in lite för många blodiga slag och mörka tankar, illusioner och galenskap. Det spårar ur. Efter att ha läst klart sista sidan satt jag bara i säkert 10 minuter och försökte samla tankarna om det jag precis genomgått och slutsatsen är att jag har svårt att få ihop det. Det blev för mycket. Ändå är jag mycket nöjd med läsupplevelsen, Lu är fortfarande oerhört duktig på att skapa en värld som drar in läsaren och att skapa en miljö utan dess like.

 

Men hur ska en människa kunna vara god, när hela hennes existens är så beroende av mörka krafter?”