Böcker · Dystopi · Författartips · Litteratur · Si/Fi

Kallocain – Karin Boye


kallocainI världsstaten har varje person ett uppdrag, ett syfte, men bara så länge hen följer statens regler. Kriget mot grannarna pågår. Varje lägenhet är avlyssnad. I den här verkligheten, den mörka och övervakade verkligheten, uppfinner forskaren Leo Kall ett sanningsserum. Injiceras du med det kan du inte tala osanning, och efteråt minns du varje ord. Under noggrann övervakning testas medicinen på person efter person, samtidigt som Leo strider en inre fight med sin egen pliktkänsla och sitt samvete.

Kallocain skrevs 1940 av Boye. Hon beskriver en värld som ska vara inspirerad av krigsupptakten i Europa och läget i Sovjet och Tyskland, men som är lika aktuell idag som för snart 60 år sedan. Det är en mörk och dyster skildring som blir hennes sista och mest kända roman, men det är en läsvärd text som får en att reflektera över många viktiga frågor…

0-2 år · 0-2 år · 3-6 år · Barnböcker · Böcker · För mindre människor · Författartips · Sagor

Vi odlar smultron – Sarah Vegna och Astrid Tolke


695234DUNDERTRION är tillbaka. De här böckerna är familjens favoriter. Först var det Vi tvättar bilen, sen Vi bakar bullar och nu Vi odlar smultron. 

Så enkla berättelser om verklighetsnära händelser och så mysigt att läsa ihop. I Vi odlar smultron kan ni nog gissa vad de gör. Plockar fram burkar och jord och frön för att sätta dessa i jorden och vänta och vänta på de röda, goda bären. Papporna och barnet väntar och vattnar och väntar och vattnar.

Här hemma ber båda 4-åringen och 1-åringen om att få läsa den om och om igen. Med 1-åringen tittar vi på bilderna och pekar och namnger, medan 4-åringen kritiserar att det verkar som att växterna växer på bara en dag ”För så går det ju inte till” citat storbarnet. Vi älskar det.

Böcker · Fantasy · Författartips · Litteratur · Skräck · Tonårsromaner

Norra Latin – Sara Bergmark Elfgren


172297Två unga tjejer. Två teaterdrömmar. Helt olika bakgrunder.

Tamar är uppvuxen i Östersund, men har en dröm och en passion att få skådespela. Clea är född på scen, rakt in i teaterlivet. Båda kommer att söka till Norra Latin, Stockholms och Sveriges bästa teaterlinje. Under ytan på skolan verkar något spöka, finns det nån sanning i berättelsen om pojken som försvann på scen egentligen?

Ur dessa tvås ögon får vi nu följa med in i gymnasieskolans korridorer. Det är kärlek och krossade hjärtan, det är yta och sociala medier och psykisk terror av olika slag. Det är magi och tragedi. Mycket av det som Clea och Tamar upplever känner jag igen mig i, känner vi alla igen oss i. Rädslan att synas för mycket, att inte synas alls, att inte passa in. Rädslan att vara ensam och bli lämnad, att svika ett löfte. Utöver bokens klart övernaturliga ton ligger det något verklighetstroget över huvudpersonernas problem och dilemman. Boken är skriven utan moralkaka, utan är ungdomlig och kärleksfullt skriven på ett sätt som får mitt hjärta att värka för dessa två.

Jag har lyssnat på boken via Storytel, och boken blev också utsedd till ”Årets ljudbok 2017” vilket såklart är helt fenomenalt och ytterst välförtjänt. En trevlig och gripande bok att dyka in i nu när vårljuset börjar komma tillbaka. Jag vill egentligen ta en studieresa till Norra Latins lokaler för att få supa in hela miljön ordentligt – skolan har inte använts som skola sen 40-50-talet ungefär men byggnaden står kvar i stockholms innerstad. Och vem vet… Kanske väntar den lilla demonen där…

Böcker · Deckare · Författartips · Krim · Litteratur · Ljudbok · Spänningsroman

Marianne Jidhoff-deckarna – Denise Rudberg


9789175036014_200x_ett-litet-snedsprang_pocketEn god vän tipsade mig om en bokserie av Denise Rudberg, med åklagarsekreterare Marianne Jidhoff i huvudrollen. Tack vare Storytel hade jag snabbt böckerna i öronen och från årsskiftet och framåt har jag lyssnat igenom alla 7 hittills utkomna böcker. Det är inte så dåligt alltså, men inte heller fantastiskt underbart.

När vi möter överklassbönan Marianne Jidhoff har hennes otrogne skumsork till make precis gått bort i cancer. Hon överväger att gå i förtidspension och förfaller framför sin familj och sina vänners ögon. Hennes gamle chef kallar dock tillbaka henne till de levandes värld genom att locka med ett jobb, ett specialjobb i en utredningsgrupp som ska ha hand om särskilt känsliga fall. Och hon nappar. Tillsammans med Torsten Ehn och Augustin Madrid löser hon fall där inte minsta lilla spår får läcka ut….

Böckerna utspelar sig i elitens korridorer på Östermalm i Stockholm, miljöerna är välbeskrivna och karaktärerna likaså. De är lätta att ta till sig, mjuka att ta sig igenom trots de fruktansvärda fall av (mestadels) brutala kvinnoöden som ska utredas. De blir dagsaktuella och på sätt och vis en del av debatten kring #metoo och det våld och de övergrepp kvinnor som grupp utsätts för oavsett socioekonomisk tillhörighet. Däremot stör jag mig på det eviga fokus på Jidhoffs vikt (alltså, vem bryr sig om de där få extra kilona som det tjatas om i evighet egentligen). I övrigt älskar jag Jidhoffs FUCK IT-attityd som lyser igenom mer och mer.

(första boken heter Ett litet snedsprång och finns att köpa t ex här)

Böcker · Författartips · Litteratur · Ljudbok · Romaner · Tonårsromaner

Let it snow – magisk julhelg i 3 delar av John Green, Maureen Johnson och Lauren Myrade


let-it-snow-magisk-julhelg-i-tre-delarJulläsningen fortsätter. I den här novellsamlingen skriver tre mysiga ungdomsförfattare en varsin berättelse om en julhelg som inte riktigt blir som huvudpersonerna tänkt. Varje berättelse är fristående, men sammankopplad.

Först möter vi Jubilee vars föräldrar hamnar i fängelse på självaste julafton – i slagsmål om en del till en julby. Hon sätts på ett tåg till mormor och morfar, men tåget fastnar i snön utanför en liten håla. För att slippa frysa på det stillastående tåget går hon iväg till ett Waffle House hon ser på avstånd.

I andra berättelsen möter vi Tobin och hans kompisar, som sitter i soffan och ser på James Bond på julaftons kväll. Tobins föräldrar har fastnat i Boston på grund av snöstormen och kan inte ta sig hem, och kompisgänget får ett samtal från Keun som jobbar på Waffle House. Ett gäng cheerleaders som varit ombord på ett tåg som fått stopp har invaderat restaurangen, och de måste komma dit direkt. Med ett Twisterspel.

Huvudperson nummer tre heter Addie. Hennes jul suger. Hon har precis gjort slut med sin kille Jeb och julen var liksom deras högtid. Det var då dom träffades. Kompisarna försöker muntra upp henne, men tröttnar allt mer på hennes själviska deppande men med en ökande självinsikt, en såld minigris, en änglapensionär och en satans massa jävlar anamma kanske det blir en bättre jul ändå.

Författarna har lyckats skapa en mysig och romantisk novellsamling som knyts ihop på ett oväntat och trevligt sätt. Stämningen är julig och varm, romantiken flödar och jag vill inte sluta läsa. Det är lätt och ledigt och bekvämt och det passar perfekt i decembermörkret.

Böcker · Författartips · Litteratur · Ljudbok · Romaner · Tonårsromaner

Sköldpaddor hela vägen ner – John Green


skoldpaddor-hela-vagen-nerMin hatkärleksfulla romans med John Green fortsätter. Å ena sidan tycker jag att han är ganska tråkig och enformig, å andra sidan KAN JAG INTE SLUTA LÄSA ALLT HAN SKRIVER. Ja, det är precis så.

I Sköldpaddor hela vägen hoppar vi in i Aza Holmes liv. En ganska vanlig tonårstjej med ett egentligen ganska vanligt tonårsliv – förutom att hon lever med svåra tvångstankar. Hon och bästisen Daisy dras in i jakten på Russell Pickett – mångmiljonären som försvunnit och som sedan länge testamenterat alla sina pengar till en tuatara som bor tillsammans med hans två barn. Ödlan går före barnen. Daisy och Aza är ute efter belöningen på 100 000 dollar, men det slutar med att de bygger relationer med Picketts barn Davy och Noah istället.

Boken är som Greens böcker oftast är både medryckande och emotionella. Karaktären är ganska mycket som hans karaktärer brukar, en ungdom med någon problematik och en bästa kompis på ett äventyr. Det är romantik och tragik. I det här fallet har vi Aza som desperat försöker vara normal som omvärlden kräver samtidigt som hon snurrar djupare och djupare ner i OCD och ångest. Jag tror att många kan känna igen sig i det och känna en trygghet i att dela den upplevelsen. Inläsaren har också en fantastiskt mysig röst.

 

 

Böcker · Deckare · Dystopi · Fantasy · Författartips · Krim · Litteratur · Romaner · Si/Fi

Algblomning – Sten Rosendahl


cover_algblomning_front2_previewEtt framtida Stockholm. Staden har överlevt i ett omgivande kaos med stora algängar som breder ut sig över haven och öknar som täcker landet. Staden har byggt höga torn och djupa tunnlar för att överleva och rymma så många som möjligt. Stadens mål är tillsammans med ett fåtal kvarvarande storstäder att säkerställa mänsklighetens överlevnad. I staden finns May Born – överjordare och polis med högt uppsatta bekanta. Hon får tips om ett mord på ett Everviewhotell – ett hotell där scener från det förflutna upplevs av de boende – och drar med sig dammsugarförsäljaren Tom på jakten efter mördaren som tycks rymma mycket mer än det som visade sig från början.

Rosendahl frammanar en intressant framtidsdystopi som kanske är närmre vår verklighet än vad vi vill erkänna. Skriftspråket doftar både Asimov och Gluchovskij och miljöerna har spår från Stiftelsen och Metro 2033 i mina ögon. Det är spännande och intresseväckande  – särskilt den världsbilden som frammanas och jag älskar de små inslagen från tidningar, arbetsannonser och montertexter som inleder varje kapitel och ger en insikt i det framtida Stockholm. Däremot lämnas för många trådar olösta, vissa saker tas upp som aldrig avslutas. Familjeplaneringsreformen, vad innebar den? Hur kommer det sig att blixten skedde? Vad skedde då? Hur uppstod det framtida klassamhället och varför? Alger, hur mycket alger är det? Hur ser resten av omvärlden ut? Vad händer med dem utanför städerna? Vilka är terroristerna? Varför är stadskupp önskvärt?

Och varför händer det så många saker som inte får svar? I slutänden sitter jag här med en helt ny värld men allt för många frågor som inte besvaras innan boken avslutats. Däremot får jag en avslutande presentation av huvudkaraktärernas inre liv, vilket känns sådär. I siffror skulle jag ge boken en 7:a av 10 möjliga, med hänvisning till den gripande och intressanta miljön och världen som Rosendahl hittat på, och det häftiga i att läsa en sifidystopi i välbekant miljö.