9-12 år · Böcker · Dystopi · Fantasy · För mindre människor · Författartips · Litteratur · Si/Fi · Skräck · Tonårsromaner

Flickan vid glastornet, Resan till tidens slut, Eunomia – Erika Vallin


Att jag inte läste klart snabbare. Erika Vallins Eunomia landade i min mailinkorg för ganska många veckor sedan. Det är den avslutande delen i trilogin som börjar med Flickan vid glastornet och följs upp av Resan till tidens slut. Och nu när jag läst klart trilogin är jag frälst och vill bara ha mer – mer, mer, mer!

I trilogin lär vi känna Asrin, en rätt vanlig föräldralös typ 12-åring som bor med sin farmor i Stockholm. Hon ska byta skola, och börjar också i en matteklubb där det berättas om Speglarnas hemlighet och landet Eunomia som du når genom de tre speglarna. Eunomia ska vara ett land i en parallell verklighet, en värld där tiden står still och en ondskefull drottning tagit över makten från de goda vetenskapsmännen. Asrin och hennes nya kompisar Max och Lima ger sig ut på mystiska jakter efter nyckeln. Nyckeln den där galna damen berättade om. Och vart kom boken ifrån, Alice och spegellandet, den som tillhört Asrins mamma. Och varför saknas en sida?

Jakten efter nycklar, speglar och Eunomia fortsätter genom de tre böckerna och ger mig ömsom gåshud och kalla kårar, ömsom glädjeskutt och pirr i magen. Det är en sån massa myter och sagor som binds ihop i böckerna, allt detta i jakten på de tre speglarna som ska visa vägen in till Eunomia. Det är så jävla otäckt ibland, så att jag var tvungen att tända lampan och nynna glada sånger för att få skräcken att släppa taget, och det ska vara skrivet för 9-12-åringar ungefär. Jag tänker att jag önskar att jag läst dem då, men får ut minst lika mycket nu – om inte mer. För det är spännande, gastkramande och intresseväckande och efter att sista sidan tagit slut släpper den inte taget. Vallin får dessutom med alla element jag gillar: verklighet blandat med fantasy, science fiction och rätt många dystopiska trådar tillsammans med lite kärlek och vänskap. Mest vänskap.

Känslan liknar en svensk Harry Potter, fast med en stark och smart tjej i huvudrollen istället. Känslan påminner också om Hungerspelen, eller en bok i den stilen. Det är något särskilt med att läsa om barn som ger sig in i ”vuxna” äventyr, eller finns det något sånt? Jag älskar att Vallin låter förluster, död och sorg ta stor plats i boken – precis som förräderi och känslan av att inte kunna lita på någon. Det är lättrelaterat till i alla åldrar och tilltalar. Jag är fett imponerad av kompositionen och kombinationen av myter och verklighet, av den parallella verkligheten som började så bra men slutade så illa. Och sen älskar jag slutet med en föraning om en eventuell fortsättning.

Rekommenderad läsupplevelse för alla som gillar Harry Potter, Hungerspelen, Spelkortsmysteriet och liknande böcker. Passar lika bra för nioåringen som för femtonåringen som för femtioåringen. Kan inte komma på en enda person som borde vara utan den här läsupplevelsen och en del av mig hoppas och önskar att någon stor amerikansk filmskapare får tag i boken, för den skulle bli en sjuhelsikes film.

(dessutom är böckerna svinsnygga, så måste nog uppdatera mina lånade biblioteksexemplar till riktiga vid nästa löning.)

Genre: Ungdomsoman/Skräck/Fantasy
Originaltitel: Flickan vid glastornet, Resan till Tidens slut, Eunomia
Utgiven: 2012, 2013, 2014
Antal sidor: 238, 222, 217

0-2 år · För mindre människor · Författartips · Tips

Barnbokstips – och min kärlek till Anna-Clara Tidholm


En ständig fråga tycker jag är ”Vad ska jag läsa för mina barn?” och ”När ska jag börja?”.

Här hemma började vi läsa från dag ett. Första veckornas nätter läste jag högt ur de böcker jag läste för den lilla krabaten som flyttat in hos oss, och när han blev större började vi bläddra i de böcker vi hade hemma.

Första barnboken vi läste var Anna-Clara Tidholms Min Familj som enkelt och rimmande tar upp en hel drös olika familjer. Det går att själv välja om det är ett par familjer barnet orkar läsa om, eller allesammans. Det finns också möjlighet att i slutet själv rita och skriva om sin egen familj. Vilka är det egentligen som ingår i familjen? Syskon, styvsyskon, djur eller morföräldrar? Adlibris klassar det som en bok från 3 år, men jag tycker att den passat utmärkt redan från början och barnet här hemma väljer den ofta.

Det andra tipset för idag är av samma författare, och boken Apan Fin. Det är enkel text och lättigenkännliga händelser om en liten apa som ska ut på äventyr. Vi har läst den säkert tusen gånger redan, såpass att jag kan den utantill. Vi har skrattat till den minst lika många gånger som vi läst den, och är en given favorit på repeat.

Mitt tredje tips är Knacka på, en riktig klassiker. Samma författare igen, Anna-Clara Tidholm är genial i språk och bilder. I Knacka på går vi genom ett hus och får knacka på olika dörrar för att se dem öppnas och komma in i olika rum. Det tog ett tag innan min unge fattade att hen kunde knacka själv, men när det gick så blev läsupplevelsen trettio gånger bättre.

Läskunnighet och tillgång till litteratur är nog den största gåva vi kan ge våra barn.

Allmänt intressant · Böcker · Dystopi · Författartips · Si/Fi

Orson Scott Card – kärleken


Jag läste Ender’s game i höstas, eller rent krasst lyssnade jag på den inlästa varianten på promenad efter promenad. Efter det var jag helt insåld på herr Orson Scott Card. Böckerna efter Ender’s Game – alltså Speaker for the Dead, Xenocide och Children of the mind – är om möjligt ännu trevligare att lyssna sig igenom än Ender’s Game. Som en del säkert vet handlar böckerna om en framtida värld där en grupp aliens kommit för att attackera jorden. För att förhindra kommande attacker tränar jorden från grunden upp soldater i de barn som föds på jorden, de bästa skickas upp till en rymdskola där de helt enkelt tränas för att bli bäst och för att kunna strida mot aliens. Ender Wiggin är huvudpersonen, 6-åringen de valt ut att leda hela anfallet mot den främmande livsformen.

I kommande böcker möter vi unge Wiggin igen, fast nu är han inte fullt så ung och inte heller fullt så naiv. Han skäms och lever med skammen över slutet av Ender’s game (tänker inte spoila, läs själva istället – eller om ni måste, se filmen) och åker runt och ”talar folks död” (speaker of the dead).

Vi har en värld där människor koloniserar hela universum, samsas med andra arter och rör sig mellan planeter. Det är liksom ett universum som skrämmer men samtidigt som jag vill uppleva. De kommande böckerna blir mer filosofiska och djupa, diskuterar liv och död och allt däremellan. Jag kan egentligen inte säga så mycket mer om dem utan spoilers, och jag gillar inte att avslöja hemligheter, så jag avstår från det. Läs bara, läs!

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Författartips · Litteratur · Romaner

#16 Hjärtdjur – Herta Müller


Bok 16 på ”måste-läsa-listan”, och det är ytterligare en nobelpristagare.

Herta Müller fick priset 2009 med motiveringen att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”. Hjärtdjur är inte den enda av hennes alster som finns i hyllan, men definitivt det verk jag uppskattar mest. Hennes förmåga att trixa med bokstäver och ord är breath taking, i brist på svenska ord. Det fick mig att tappa andan, i det totalitära rumänska samhälle hon beskriver utifrån egna upplevelser, eller ja – hur den tyska minoriteten särbehandlas och trycks ner särskilt. Det är rädsla och förföljelse, det är tankar och ibland nästan lite svårt att greppa hela verkligheten. Får en att minnas fördelarna med yttrandefrihet, det sköna att leva i ett samhälle som inte ser ut så. Än.

Böcker · Dystopi · Fantasy · Författartips · Litteratur · Tips · Tonårsromaner

Vänta lite – det kommer snart mera


Det är svårt att hinna läsa och skriva en massa om böcker mitt i omtentaplugget – men måste ändå berätta att Veronica Roth’s Insurgent precis dök upp i min brevlåda i svensk översättning (tack Modernista Förlag). Fantastiska grejer som man kan få hem ändå. Boken kommer ut i bokhandeln på svenska den 24 augusti förresten, om någon mer är sugen efter fantastiska Divergent.

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Författartips · Litteratur

#4 Främlingen – Albert Camus


Klassiker är viktiga. Camus’ Främlingen från 1942 är ett odödligt existentialistiskt verk. Historien cirkulerar kring Mersault och hans liv i Algeriet. Hans mamma dör, grannen ber honom hjälpa honom få tillbaka sin föredetta flickvän – för att kunna misshandla henne brutalt – och sen råkar han skjuta en karl.

Problemet är att ingenting berör herr Mersault. Han glider på, lever vidare, och under rättegången –  som andra halvan av boken består av – beskrivs han mer eller mindre som ett monster.

Fantastiskt verk. Fantastiska etiska och moraliska dilemman. Massvis att reflektera över, såpass att vi gång på gång använt den som kurslitteratur. Genialt, trots att en del säkert kan ha svårigheter för sättet den framställs på. Tycker ändå att ALLA bör läsa den.

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Författartips · Litteratur · Romaner

#2 – Choklad av Joanne Harris


Alla har vi sett filmen med Juliette Binoche och Johnny Depp och deras kärlekshistoria i den lilla franska högkonservativa byn. Men hur många har egentligen läst boken?

Joanne Harris är en av de författare jag uppskattar mest att läsa, bara för hennes språkanvändning och de vackra miljöer och historier hon lyckas bygga upp med så enkla medel. Historien om den ensamstående modern som dyker upp med sin dotter i en liten kyrkinfluerad by, hon följer vinden.

Så, varför tycker jag att ALLA ska läsa den? 1. För att alla borde läsa boken bakom filmen, alla gånger – alltid.
2. Harris är asbra på språk.

Det är nog.