Böcker · Historia · Litteratur · Romaner

De sju systrarna – Lucinda Riley


Jag är helt besatt av den här bokserien. H e l t fast i de sex systrarna, uppkallade efter pleiaderna, och deras sökande efter sitt ursprung.

Första boken heter just ”De sju systrarna” och är Maias bok. Maia, den äldsta av Pa Salts adopterade döttrar, får efter faderns död en ledtråd. En koordinat och ett citat tillsammans med ett brev från sin älskade far. Ledtråden tar henne till Rio de Janeiro och Brasilien, där ett nytt äventyr uppenbarar sig för den tidigare hemmasittaren.

Samtidigt får vi följa Izabella, en dotter till en nyrik kaffeodlare i 1920-talets Rio. Mitt under la belle epoque i landet. Izabella är bortlovad med sonen till en av stadens äldsta familjer – men får åka med till Paris för att följa skapandet av Rios egen jätteJesus… Hur hör den berättelsen ihop med Maia? Vad händer sen? Kommer hon finna sin familj?

Som sagt – jag är besatt av systrarnas sökande efter historien. Riley lyckas på ett snyggt sätt binda ihop historia och nutid, och ger en inblick i livet som kvinna i olika delar av världen i andra tider än nu. Min kunskap om det brasilianska 20-talet var innan den här boken obefintlig, men efter att ha dansat på Rios gator, åkt till landstället och även besökt kåkstäderna så känns det som jag varit där. Jag tycker att det är välskrivet, beskrivande och medryckande. Jag gråter, skrattar, ryser ihop med huvudkaraktärerna.

Men det är en sak som ligger och moler lite i mig. Det är det här med blod över uppväxt. På något sätt tycks alla karaktärerna komma ”hem” och bara känna sig ”hemma”. De kanske träffar en släkting och känner AUTOMATIIISKT att de bara höööör ihop. Är det så verkligen? Är blod tjockare än vatten? Systrarna de haft hela livet tycks liksom förlora betydelse litegranna så fort de finner sitt ”riktiga” hemland, hemstad, familj. Och det känns lite… fel… Så med det etiska krånglet i min själ går jag vidare och läser bok nummer fem…

Går t ex att provläsa här: http://se.lucindariley.co.uk/wp-content/uploads/2019/04/De-sju-systrarna-L%C3%84SPROV.pdf

Böcker · Historia · Litteratur · Seriebok

Vecka 2 – Zelda, önskningar och starten på Rich Boy


Det är söndag. Vecka 2 har gott och snön faller. Veckans läsning har inte gått fullt så bra som önskat. I början av veckan påbörjade jag Liane Moriartys Tre önskningar på storytel. Moariarty är en sån där riktig författarfavorit där både Öppnas i händelse av min död och En annan Alice har varit riktiga bladvändare som jag inte kunnat släppa ifrån mig.

Men Tre önskningar har jag kämpat med, jag vet inte om det är att den är inläst eller något i mitt eget humör som gjort att den inte riktigt passat mig. Så jag påbörjade också Kazuo Ishiguros Återstoden av dagen och håller på med favoriten Harry Potter and the Goblet of fire. Det blev en sån vecka helt enkelt.

MEN så åkte vi till biblioteket här i närheten, där hela bokgranen som stått snyggt och glittrat SKÄNKTES BORT. Och tror ni inte att ett helt seriealbum med Zelda fanns där i högen. Så det får bli veckans bok, eftersom jag slukade den på ett par timmar under fredagskvällen.

9789175152585Zelda – allt är normalt är det sjätte seriealbumet om Zelda av Lina Neidestam. Zelda närmar sig 30, bästa kompisen Tove är gravid och Zelda själv famlar sig fram i tillvaron för att hitta målet med livet. Beskrivningen av en graviditet är KLOCKREN, humorn skarp som tusan och jag skrattar så att jag gråter inte bara en gång. Zelda är mitt själsdjur, min själsfrände – mitt liv?

Skarpt, aktuellt och träffande trots att den har ett drygt år på sig nu, med sylvassa kommentarer om mäns behov att hela tiden kommentera kvinnors kroppar, främmande människors behov av att tafsa på gravidmagar (gör det inte) och det komiska i att en tjomme som Donald Trump skulle få bli president i världens kanske mäktigaste stormakt. Läs och njut!

Böcker · Deckare · Historia · Litteratur · Romaner

1793 – Niklas Natt och Dag


IMG_8151Historisk deckare, säger genren. Vad är då en historisk deckare? Ja, men precis som det låter är det en deckare som utspelar sig i en tid för länge sen. Närmare sagt år 1793, året efter att Gustav III skjutits till döds på maskeradbalen i ett Stockholm i maktobalans med mörka gränder, avträdeshögar och makthungrig polismakt – där hor är ett värre brott än mord och lagen inte är det minsta lika för alla.

I det mörka dåtida – och mycket välbeskrivna – Stockholm återfinns en kropp, så avskyvärt brutalt stympad att den hårdnackade Mickel Cardell har svårt att hålla kvar maten i magen. Tillsammans med den döende Cecil Winge försöker de hitta den man som långsamt avrättat denna stackars krake.

Med ett högtravande och välanpassat språk för genren lyckas Natt och Dag porträttera ett så gott som laglöst Stockholm där mörker och sprit förblindat den bäste och där sanningen går att finna bara en har tillräckligt djupa fickor. Den är lite seg att ta sig in i delvis på grund av språket, men det tar inte allt för lång tid (säg 50-60 sidor) innan jag kommer in i det och blir indragen i mörkret. För mörkt och blodigt är det. Sen gillar jag det. Jag gillar hur perspektiven skiftar och berättarrösten ändras. Jag gillar det mesta – förutom delen om flickan som döms för hor och hamnar på spinnhuset. Jag förstår inte vad den gör i berättelsen, den tillför inget mer än en intressant insikt i hur jäkla illa kvinnor behandlades (skräll) och det känns som ett sätt att få in ”kvinnohistoria” (hatar begreppet men..) i boken. Intressant – ja – men tillför absolut nada till historien förutom ett samvete.

Läsvärd och jag förstår definitivt varför den kan bli årets bok i år ändå.

Bokcirkeln · Författartips · Historia · Litteratur · Si/Fi

Preludium till Stiftelsen – Isaac Asimov


preludium_till_stiftelsenStiftelsen-trilogin skrevs ursprungligen på 50-talet av den fantastiske sci-fi-författaren Isaac Asimov. Preludium till stiftelsen skrivs senare, på 80-talet, som en förhistoria till den världsberömda bokserien. Det finns ett gäng till som utspelar sig i samma värld.

I den här boken möter vi Hari Seldon innan han uppfinner den fungerande psykohistorien – ett sätt att matematiskt räkna ut framtiden genom att se på historien. Efter sin presentation av teorin på huvudplaneten Trantor kommer kejsaren över vintergatsimperiet att börja sin jakt efter honom för teorins skull. Med hjälp av den suspekta journalisten jag glömt namnet på får Seldon se stora delar av denna futuristiska värld där samtid, framtid och dåtid på sätt och vis blandas i en salig röra och ryktet om den ursprungliga planeten, grundplaneten, jorden, aurora finns i alla hörn. Kanske är det lösningen på hur hans psykohistoria ska fungera?

Asimov räknas som en av sci-fi-genrens absolut största författare, och förståeligt. Boken är lättläst, gripande och flödande samtidigt som den presenterar en verklighet som trots att den skrevs ner för såpass länge sen och att tiden som beskrivs i den är så långt framåt så känner jag igen min samtid. Hintarna bak till I, Robot, en annan av Asimovs största succéer, gör att jag får lite gåshud.

 

LÄSTIPS! DO IT!

Övrigt · Böcker · Historia · Litteratur · Romaner

Upp genom mörkret – Ngũgĩ wa Thiong’o


ngugi_upp_genom_morkret_omslag_inb_0Njoroge vill inget annat än att gå i skolan. Att få börja i missionärsskolan i byn vore en dröm uppfylld. Så en dag kommer pappan hem med de goda nyheterna. Njoroge ska få börja skolan.

Pappan, Nghoto, arbetar på en farm där ägaren är en inflyttad vit man. Han är kvar för att ta hand om den mark hans fäder före honom ägt och odlat.

Storebrodern Boro, han som är kvar i livet och inte slagits och gått åt i de vita männens krig, är kritisk mot det vita ägandet. Han vill inte längre förlita sig på gudarnas ingripande utan vill ha agerande från folket och uppmanar till revolt. Det passiva har inte hjälpt dem.

Jag måste verkligen bli bättre på att läsa böcker med författare från andra tider och andra delar av världen. wa Thiong’o skrev boken 1964, ett år efter Kenyas blodiga frigörelse och ger mig inblick i en historia jag aldrig fått ta del av. Språket är lättbegripligt och poetiskt. Historien smyger in under huden. Fantastiskt.

Böcker · Fantasy · Författartips · Historia · Litteratur

Sigrid – Johanne Hildebrandt


2015’s första bok är läst!

I julklapp fick jag Hildebrandts senaste, Sigrid, som utspelar sig i samma värld som de tidigare Freja, Idun och Saga.

Sigrid, en ung kvinna i 900-talets vikingarike, ska giftas bort med kungen av Svitjod – Svearnas kung – Erik. Hon ska bli fredsdrottningen, men det är något som kommer emellan. Något förbjudet, som är menat att hända…

Hildebrandt är oerhört skicklig på att beskriva den mytomspunna världen kring vikingarna och deras gudar. De första böckerna handlar om de som blev gudarna, nu möter vi istället människorna som följer dem och kampen mellan den nya tron och den gamla. Blodsoffer och riter möter korset och det är målande att läsa. Att få höra om dessa starka kvinnor i en tid då män hade mycket makt ger mig kraft och tro. Det är ett försök att skriva om historien, anser jag, och jag kopplar boken till Philippa Gregorys böcker om olika brittiska drottningar under 13-14-1500-tal. Men mer målande och rykande av blod och rök. Jag gillar Hildebrandts sätt att skriva, hennes sätt att beskriva en verklighet ingen av oss kan mer än gissa sig till. Och jag tror på det och häpnar om och om igen.

När jag sen söker på namnet Sigrid får jag direkt fram långa texter om Sigrid Storråda, en drottning som gifts bort med Erik Segersäll. När jag fortsätter läsa hoppas jag verkligen att Johanne Hildebrandt väljer att skriva fler böcker om Sigrids äventyr i det som kom att bli Svea Rike.

 

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Biografi · Historia · Litteratur · Romaner

#29 En geishas memoarer – Arthur Golden


Många har säkert sett den filmatiseringen som gjordes av den här boken, och den var väl helt okej – men hur ofta slår en filmupplevelse boken?

I En Geishas Memoarer får vi följa med Sayuri som säljs som nioåring till ett geishe-hus i Kyoto. Där får hon slita hårt och träna en massa för att bli en bra geisha – alltså en sällskapsdam åt de rikare männen i staden.

Så, varför borde man läsa den här boken? Som alltid – möjligheten att besöka 30-talets japan utan att behöva åka dit. Du känner lukterna, möter miljöerna och lever dig in i det här annorlunda livet. En helt ny värld, med dolda hemligheter och nya insikter. Att läsa är att resa – i både tid och rum – och därför är En Geishas memoarer med som #29 av 30 böcker ALLA borde läsa.

Böcker · Historia · Romaner

Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden – Jonas Gardell


Nu, äntligen, har jag fått tag i och läst den avslutande delen i Gardells AIDS-trilogi. Fantastiskt bok, fantastisk trilogi. Jag har lovsjungit den förut, och jag gör det igen. För den är oerhört trevlig att ta sig igenom. Eller trevlig är nog fel ord. Det gör ont i kroppen, det bränner i ögonvrån och det värker ända in i hjärteroten. Att jag läste den samtidigt som jag tog mig igenom första av 3 nätter med värkar gör det inte mindre smärtsamt, kanske var det vad som gjorde ont. Men antagligen inte. Mer än så har jag inte att säga.

 

Genre: Roman
Originaltitel: Torka aldrig tårar utan handskar 3. Döden
Utgiven: 2013
Antal sidor: 291
Passande musik: Jag hör någon slags operamusik/en stor symfoniorkester i mitt huvud medan jag läser boken. Soundtracket till serien är ett annat tips.

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Historia · Litteratur · Romaner

#25 Torka aldrig tårar utan handskar – Jonas Gardell


Jag har skrivit om Jonas Gardells fantastiska trilogi förut (trots att jag fortfarande inte lagt händerna på sista delen) men alltså, de talar lite för sig själv.

Samhällshistoria, som beskriver vår egen värld för inte mer än 20-25 år sedan. Den nya pesten HIV/AIDS som sveper fram över världen och dödar alla bögar i sin väg. Rädslan att inte veta hur, eller varför. Kärleken till vännerna, omgivningen och livet! Att vilja leva när kroppen dör steg för steg. Att få gråta, skratta och älska på bara några hundra sidor. Åh, fantastiska Gardell och fantastiska värld – men samtidigt hemska värld och hemska verklighet. Att det är en fråga som fortfarande är aktuell, här och nu. Utfrysning och stigmatisering av en sjukdom, all okunskap som borde övervunnits av åratal av forskning, information och vetenskap. Ja, jag kan säkert rabbla i timtal om orättvisan och hur fantastiskt det är att den här världen och verkligheten äntligen lyfts! Vi i ”finfina” Sverige, som så ofta klappar oss själva på axeln och säger att vi är bäst och alltid varit det kan ofta behöva en käftsmäll och se att nej – det har vi bannemig inte alls varit.

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Historia · Litteratur · Romaner

#21 Facklan – Marion Zimmer Bradley


Vi stannar lite i de historiska romanerna och i en nytolkning på den välkända Illiaden. Tidigare har jag talat mycket gott om Avalons Dimmorsom är en av mina absoluta favoritböcker – en omtolkning på myten om Kung Artur och riddarna kring runda bordet. Här har vi istället Illiaden, men istället för att följa de blodtörstiga männen (bl.a. Akilles med flera) så följer vi Kassandra och hennes perspektiv på hela historien. Duvet den där kända historien om belägringen av Troja skriven av Homeros för snart 3000 år sedan, filmen Troja spelar på den historien om du lyckats missa det litterära verket.

Det är alltid uppfriskande att se saker från en annan vinkel. Visst, Bradley var en fantasy och roman-författare, men trots det tycker jag att hon lyckats fantastiskt bra med att skapa en trovärdig och realistisk bild av det antika livet i Grekland grundad i den gamla textsamlingen Illiaden. Nya perspektiv är också viktigt, därför är den också med på den här listan.

Jag vet också att den här boken är svår att få tag i i nyskick, däremot tycks varje Myrorna, Röda Korset-shop eller annan välgörenhetsvariant av butik ha ett exemplar av boken stående i hyllan. Helt värt den där 10-kronan man brukar få ge.

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Historia · Litteratur · Romaner

#20 Den vita liljan – Elisabet Nemert


Den Vita Liljan kom i min ägo genom en gammal vän. Det är människoöde, berättelsen om Catherina Gravina i senmedeltida Italien.

Hennes mor dör vid hennes födsel, hennes far hatar henne för det och skickar bort henne att bo med släkt tills dess att hon är gammal nog att bli bortgift efter någon mer eller mindre trevlig överenskommelse om mark och pengar (skräll). Sen twistar det till sig. Det är inte en glad historia, men den är fylld av kärlek och har ett inre hopp som lyser igenom sidorna och efterlämnar en varm känsla.

Det behövs lite lätta böcker också, bland böckerna ALLA borde läsa innan de dör – såna som man tar sig igenom ganska snabbt, men som ändå stannar kvar i hjärtat lite extra länge. När jag tänker på boken vill jag bara läsa om den igen, och det måste ju ändå räknas som ett ganska bra betyg?

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Historia · Religion · Romaner

#9 Hedningarnas förgård – Vibeke Olsson


Min präst gav mig ett lästips medan jag jobbade med henne. Vibeke Olssons böcker om antika Rom. Smått tveksam lånade jag hem dem och det har jag fortfarande aldrig ångrat.

Hedningarnas förgård och efterföljande böcker i serien följer Callistrate, och hennes nyfödda barn på Roms gator ungefär 200 år efter vår tideräknings start. De slåss för att ens överleva i en tid där oönskade barn ofta kastades i sophögarna. Vidare får man följa utvecklingen av kristendomen i Rom – från djupt föraktad religion med förföljelser och inte sällan avrättning av följarna av religionen till statsreligion i världens då största rike.

Kristendomens historia är lätt att glömma bort i kontrast mot dess makt idag, och i jämförelse med andra religioners historia, men i en tid som nu när religion åter igen är en stark orsak till förföljelse och särbehandling kan det vara värt att påminna en del om vart de själva kommer ifrån och hur vad som idag är en av världens största religioner startade. Allmänbildande och ett oerhört tacksamt sätt att ta till sig både religion och historia på ett lite mer underhållande sätt.

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Fantasy · Historia · Litteratur · Romaner · Tips

#3 Freja – Johanne Hildebrandt


Nordisk mytologi, hur många har inte fascinerats av den?

Kriget närmar sig och Freja, som prästinna, åker för att försöka mäkla fred. Hon från ett samhälle där kvinnan vördas möter den mer patriarkala strukturen där Tor finns. I mötet med honom förändras allt… En Romeo och Julia-historia i forntida bronsåldersmiljö helt enkelt, men mycket mer äventyrlig och spännande än Shakespeares klassiker.

I Freja, och efterkommande böcker Idun och Saga, möter vi de där stora karaktärerna du mött i mytologin: Tor, Oden, Freja, Loke osv. Men vilka var de som personer och hur levde de tillsammans? Var det så här myterna uppstod? Och det är just därför alla borde läsa böckerna, ta sig igenom Sagan om Valhalla, för att få ett annat perspektiv på myten – en annan syn på ”historien” och i det också lära sig väldigt mycket. För mycket känns igen från den den klassiska asatron.

Böcker · Historia · Litteratur · Romaner · Utmaningen

#30minuter och Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar


Första boken i 30 minuters-utmaningen är (äntligen) klar.

På min platta lånade jag hem Torka aldrig tårar utan handskar. 1. Kärleken, och herregud, vilken bok.

Från en liten håla kallad Koppom kommer Rasmus. Från Jehovas vittnen kommer Benjamin. I skuggorna väntar AIDS-katastrofen på att hoppa på Stockholms homosexuella på 80-talet. Men innan det lever de. Innan det lever vi med dem. Genom snöiga gator i Stockholm City vandrar vi i hopp om ett ligg bakom en buske eller en kyrka. I bögringen står vi och raggar. Tillsammans.

Det är skönheten med Jonas Gardell, han skriver som att man själv är med och så att det gör lite ont i hjärtat och man vill aldrig släppa taget och jag kan. Inte. Glömma. Det.

Förutom det välutförda språket och storyn är historieaspekten på boken nog det allra mest intressanta, de svenska homosexuellas historia – och det faktum att boken fått folk att prata om hiv/aids igen. Det var världsaidsdagen i lördags, och människor i alla åldrar kom för att diskutera HIV/AIDS-frågan med mig, utvalda från landstinget och RFSL och kunde så mycket – visste så mycket. Och det är så undebart. Särskilt om Gardell varit delaktig med sin bok och SVT:s filmatisering av denna och kommande två till.

Genre: Roman/historia/dokumentär
Originaltitel: Torka aldrig tårar utan handskar. 1. Kärleken
Utgiven: 2012
Antal sidor: 195
Passande musik: Kan inte få ut Oh My!:s Fifteen Minutes ur hjärnan, men egentligen tror jag att Yiruma passar bättre

Böcker · Författartips · Historia · Tips

Allmänt författartips #2 – Philippa Gregory


Åh, herregud!

Hur kan jag ha missat en av mina all-time-favourite-writers: Philippa Gregory. Jag tror aldrig att hon fått så mycket creds för sitt författarskap. Inte så stora löpsedlar och starka skrik om henne, allmänt.

Hennes kändaste bok är antagligen Den andra systern Boleyn, som filmatiserats ett flertal gånger – sist med Natalie Portman, Scarlett Johansson och Eric Bana. Gregorys grej är historia, skönlitterär historia. Hon beskriver i Den Andra Systern Boleyn den brittiske 1500-tals kungen Henrik VIII:s kärlekshistoria med först Mary Boleyn och sen Ann Boleyn – som kommer att bli hans andra hustru. Kampen för Ann att hamna där finns med. Och alla hovintriger och maktspel som samlas kring det Tudors-iska hovet. Som förhistoria till den boken finns Den Första Hustrun, om Katarina av Aragonien som var Henrik VIII:s första hustru (och innan det hans brors hustru, otippat, huh?). Efter Den andra systern Boleyn följer böcker om hans efterföljande hustrur (ex I drottningens närhet, Jungfruns älskare och Arvet efter Anne Boleyn.)

Hon kan ha tappat stinget lite i de senare böckerna om alla galenpannan Henrik VIII:s hustrur, men ursprungligen är hon intresseväckande och relativt historiskt korrekt – böckerna skrivs i samverkan med historiker och lyckas verkligen få med den där 1500-tals andan. Jag tänker att jag är vid hovet och kämpar om makten. Att jag lever i den världen.

Så för den som är intresserad av historia. Av Brittisk kungahistoria. Av kungar. Av kärlekshistorier. Av intriger. Av spännande, oväntade sanningar från ett land som ligger rätt nära ändå. Ja, då jävlar, då är nog Philippa Gregory något att sätta tänderna i, ja, det tycker jag sannerligen.

Trevlig läsning!