Böcker · För mindre människor · Humor · Seriebok · Tonårsromaner

Nikkis dagbok #1: Berättelser från ett (INTE SÅ) fantastiskt liv – Rachel Renée Russell


Fick tag i Nikkis dagbok (tack Modernista) och OM den är underhållande. Visst, i första hand vänder sig boken till småflickor i åldrarna 9-15 kanske, men den bjöd på många skratt ändå.

Vi läser om Nikki, en fjortonårig tjej, och hennes problematiska liv på den nya snobbiga skolan där hon går. Det är hennes dagbok, det är randiga sidor och bilder och även små seriestrips av olika slag som får en att fnissa till gång på gång. Det är lättläst och enkelt att ta sig igenom och rent litterärt är det väl inget genidrag – men samtidigt är det lite charmigt och jag vet att om jag läst den när jag var i typ 10-12 års åldern hade jag njutit stort av att ta mig igenom den. Verkligen.

Så för alla som har barn i närheten, varför inte satsa på lite enkelt humor och nöjesläsning. Om att inte få den där iPhonen man vill ha, att ha världens pinsammaste pappa, att ha skåpet bredvid skolans populäraste tjej och att kanske vara lite småförälskad i han den där Brandon – skolans snyggaste kille. Det är lite som Bridget Jones Dagbok, fast för en yngre publik. Underhållande och lättläst, fast utan cigaretträkning och vikthets (SOM TUR ÄR).

Den är också fylld med bilder i den här stilen:

Genre: Tonårsroman/tecknat
Originaltitel: Dork Diaries. Tales from a Not-So-Fabulous Life.”
Utgiven: 2013
Antal sidor: 304
Passande musik: Typ Miley Cyrus eller Justin Timberlake, eller något annat lite popsnörigt gulligt.

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Fantasy · Humor · Litteratur · Romaner · Si/Fi

#22 Liftarens Guide till Galaxen – Douglas Adams


Hur många har aldrig hört talas om Liftarens Guide till galaxen? Inte så många, kan jag tro. En del tycker att den är lite fånig, svår att förstå och nästan lite tråkig. Andra tycker att det är ett helt genialt komiskt Si-fi-äventyr. Jag tillhör, som ni kanske kan gissa, till den senare skaran.

I Liftarens Guide till Galaxen möter vi Arthur Dent en morgon med hemsk bakfylla och en gul grävmaskin utanför fönstret. Kommunen är där för att riva hans hus för att bygga en motorväg precis där. Samtidigt väntar en stor armada av rymdskepp precis utanför Jordens kant för att förinta hela jorden och bygga en stor motorled, precis där. Hej Kaos, eller hur? Med en gnutta tur och kompisen Ford Prefect – som visar sig vara delförfattare i den fantastiska guiden för liftare, och dessutom från en planet långt borta – lyckas Arthur i sällskap med Ford lifta iväg från planeten och de beger sig på ett sjukt äventyr genom galaxen.

Vi får fundera, skratta och upptäcka med Dent och Prefect i den här helt geniala bokserien i fem verk. Funderingar kring vad meningen med livet är blandas med fallande valar och galna rymdpresidenter. Jupp, helt galet och helt fantastiskt. Så läs nurå!

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Humor · Tips · Tonårsromaner

#13 En komikers uppväxt – Jonas Gardell


Jonas Gardell har fått en massa creds nyligen för sin fantastiska trilogi Torka aldrig tårar utan handskar som lyft HIV/AIDS-frågan ordentligt tillsammans med hbtq-kampen till ytan igen och berört oerhört många läsare. Men redan långt innan Torka aldrig tårar... skrev han fantastiska ungdomsböcker som berörde och påverkade oerhört mycket.

En komikers uppväxt är boken om unga Juha och hans uppväxt. Det är en bok om mobbing och utanförskap och att inte riktigt passa in fast inget annat önska än just det. Många får läsa den i skolan (tack och lov), andra kanske aldrig hört talas om den.

Ett av de starkaste minnena jag har från boken är en scen där Juha skräckslaget tror att han är homosexuell när han inte känner för att sätta på en brud som tuppat av efter en fest. Bara där visar man snabbt på olika roller man tror man behöver uppfylla och hur livet kan vara som tonåring. För alla de som är där i tonåren, snart hamnar där eller nästan glömt hur det var.

30 böcker alla borde läsa · Böcker · Fantasy · Humor · Litteratur

#10 Goda omen – Terry Pratchett & Neil Gaiman


Ingen som läst här ett tag har nog missat min förkärlek till Neil Gaiman, och när han dessutom samarbetar med fantastiska Pratchett och skapar det här skrattretande äventyret är det svårt att vara missnöjd med läsningen.

Till handlingen: Världen har 11 år på sig, antikrist är född och himmel och helvete förbereder sig på den SLUTGILTIGA striden på alla sätt och vis. Visst låter det deppigt och dystopiskt? Hah, men så är det inte det. Ängeln Aziraphale och djävulen Crowley tycker nog inte riktigt om vad som är på väg att hända – de har ju trivts så på jorden – så hur ska det här nu gå?

Sen får boken tala för sig själv tycker jag, läs den bara. Alltså på riktigt, läs den. Nu. Direkt. Och skratta.

Böcker · Humor · Litteratur · Romaner · Tips

A Casual Vacancy – J.K. Rowling


Äntligen! Äntligen kommer det mer av en av mina absoluta favoritförfattare, J.K. Rowling – skaparen av Harry Potter (som att inte alla redan vet det).

A Casual Vacancy heter boken, vuxenromanen av ungdomsboksförfattaren, och utspelar sig i ett litet samhälle i England kallat Pagford. I Pagford har de ett kommunalfullmäktige. I fullmäktige sitter Barry Fairweather (ja, jag vet, Barry och Harry – hillarious), och i bokens första kapitel avlider han plötsligt. Det uppstår ett slags inofficiellt, dolt kaos genom den tomma stol som uppstått. Vem ska ta över nu, och hur kommer det påverka Pagfords relation till närmsta samhället och livet i stort?

Det låter inte fantastiskt, men det är det. Du får en kort inblick i en mängd människors liv i en helt vanlig stad med helt vanliga liv. Allt är vanligt, förutom att perspektivet skiftar hela tiden från vuxen till ungdom, från rik till fattig, från förälder till barn. Allas tankar och åsikter får vara med och man lär känna och känner med och lider med dem hela bunten och det är så vackert och gripande och man vill aldrig sluta läsa och helt enkelt aldrig lägga den ifrån sig. Samtidigt har den någon slags rå, ganska genial humor som glimtar igenom den ganska mörka historien och samhällskritiken man möter är diskret och stilig och absolut relevant.

Jag råder er också att läsa den på originalspråket, för J.K. har en helt fantastisk förmåga att kunna skriva dialekter, nackdelen är att språket är väldigt brittiskt och det dyker upp en hel del ord man i regel inte använder (åtminstone inte jag i mina möten med engelskan). För den som tycker att det känns jobbigt kom Den tomma stolen ut på svenska idag. Den är värd tiden.

Allmänt intressant · Övrigt · Böcker · Humor · Litteratur · Personligt · Tips

”De är ju inte kriminella, men de är ju män.” – snabbis från årets bokmässa


Var iväg en sväng på årets helt fantastiska bokmässa såklart, och lyckades dra med mig en hel bunt billiga böcker hem. Inget jättenytt eller fancy så, utan bara Idioten av Dostojevski, Angels and Demons av Dan Brown av den enda anledningen att den var fett billig, Fatimas hand av Ildefonso Falcones och Steve Jobs biografi (fast den var nog mer till sambon som, tro det eller ej, inte slitit sig ifrån den sen han började läsa i eftermiddags).

För övrigt lyckades jag med att bli star-struck upprepade gånger, av att stå i närheten av olika kända svenskar som helt fritt cirkulerade runt bland barnfamiljer, äldre par och vi andra som stökade runt bland alla bokbord på mässan. Visst är det högljutt, kaotiskt och lite snurrigt med bokmässa (och jag tror fortfarande att jag missade se några riktigt viktiga saker) men vad gör väl det? Smet in på ett långt seminarium med Jens Lapidus, och trots att jag inte är ett direkt fan av hans böcker blev jag inspirerad av människan Jens Lapidus – med skrivandet som hobby, typ. Dessutom var det där jag hörde världens bästa citat, apropå att hans böcker var de mest utlånade på fängelsebibliotek runt om i landet. Det var också många glada kvinnor som hörde av sig och sa att deras män bara läste hans böcker, och inget annat, och ja:

”De är ju inte kriminella, men de är ju män.”

Allmänt intressant · Böcker · Historia · Humor · Litteratur · Romaner

Vecka 17 – Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann


Nackdelen med att plugga är att man ibland har för många skolböcker att läsa och för lite tid till att uppfylla mitt löfte till mig själv. Så jag tog semester. En vecka i Italien. En vecka med Hundraåringen Allan Karlsson framför ögonen.

Allan Karlsson fyller 100 år. Samma dag tar han ett kliv ut genom fönstret. Och rymmer från hemmet. Ungefär 650 :- i plånboken och ett par tofflor på fötterna är allt han bär med sig när han försvinner ut i världen.

Det är en hel massa humor, men blandat med historiska karaktärer i det förflutna och onda bråda dödsfall i nutiden och polisjakt och gangsters som alla söker efter denna stackars hundraåring som bara vill ut i världen igen. För mycket av världen har han sett, det visas på sida efter sida i boken. Ja, allmänt superskojigt. Under tiden läste jag delar av boken för mina systrar, och även de blev gripna av bokens humor och spänningen som den faktiskt också innehåller. För varje kapitel slutar med en cliff-hanger som får dig att vilja läsa mer och mer och mer. Jag hoppas faktiskt på en andra bok. Om en hundraett-åring.