Böcker · Dystopi · Litteratur · Si/Fi · Skräck · Spänningsroman

Törst – Andreas Ek


andreas_ek_torst_3dDet var ett tag sen jag läste klart uppföljaren till Andreas Ek’s skräckzombiebok Raseri men den har tagit ett tag att smälta i hjärta och hjärna.

I Törst får vi följa Erik och de andra överlevarna efter den första vågen av förändringen. Erik och familjen bor ute i en stuga långt från människor, bygger lager för att klara sig över vintern och har det ganska gott – trots allt. I Stockholm samlas överlevare i skyddsrum och högt upp för att klara sig från de förändrade som både tagit över alla mörka utrymmen, men också natten. Det verkar gå bra, tills de inser att de förändrade anpassar sig och lär sig mer och mer…. Snarare än de överlevande önskar börjar de kunna sniffa sig till människoblod – vilket de behöver för att överleva…

Där Raseri är en ganska renrasig skräck-bok där målet bara är att överleva, är istället Törst en bok om att starta om och bygga upp ett nytt samhälle igen. Det är en bok om förnyelse, om människornas förmåga att anpassa sig och skapa något nytt. En bok om att övervinna skräcken, monstren och mörkret. En bok om att klara allt. Däremot måste jag säga att det nog kommer ta lång tid innan jag vågar vaccinera mig igen efter att ha läst den här bokduon….

Törst har egentligen allt jag saknar i Raseri. Här finns ett tydligare mål och ett hopp om en bättre framtid. Heltrevlig och spännande läsning helt enkelt, som på något sätt påminner mig en hel del om den ryska favoriten Metro 2033.

(går att köpa t ex här eller här)

Böcker · Dystopi · Filosofi · Litteratur · Romaner · Skräck

Nomadplaneten – Emanuel Blume


nomadplaneten_framsidaStrax innan en upptäcksfärd ut i rymden upptäcks att en av deltagarna på den kommande resan är medlem i en terrororganisation – och den svensk-kenyanske forskaren Jonathan Othiambo blir snabbt inkastad som ersättare på den hittills längsta rymdresan i modern tid, i jakten på en planet som sakta rör sig bortåt – eller mot vår egen hemplanet. Den nya planeten väcker många frågor, och funderingar, samtidigt som det blir en kamp mellan misstankar och verklighet.

Nomadplaneten landade i min brevlåda redan förra sommaren, och bit för bit har jag tagit mig igenom den. När jag har den i händerna vill jag inte sluta läsa, men så fort jag lagt ifrån mig den har 2 barn och ett liv liksom distraherat mig och av någon konstig anledning försvann den in i bokhyllan igen. Efter att ha läst klart den känner jag mig full av nya funderingar, lite smått skräckslagen och nyfiken på världen. En smidig och svårsmält si/fi-roman med dystopiska undertoner och  djupa etiska frågor, som borde vara del av nya kurser i si/fi på universiteten och läsas av alla nördar där ute.

Betyg: 3,5 starka chips med creme fraishe!

Allmänt intressant · Böcker · Dystopi · Skräck

De kommer drunkna i sina mödrars tårar – Johannes Anyuru


de-kommer-att-drunkna-i-sina-modrars-tararEtt terrordåd på en serieaffär i Göteborg. 2 killar och en tjej tar sig in med vapen och bomber för att krascha utfrågningen av en kontroversiell konstnär. Stämningen stiger, fjärilen kommer: och någonting är väldigt fel. Allt kunde varit annorlunda.

Flera år senare möter författaren en av de skyldiga till dåden, hon som stoppade, på ett psyke. Hon berättar en fängslande historia om en framtid som inte är alls särskilt långt bort. En dystopisk framtidssyn där grupperingarna i samhället utökats maximalt och där sverigefiende är det värsta du kan vara…

En poetisk bok, som mycket välförtjänt vann det svenska Augustpriset 2017. Anyuru väver ihop samtiden med en nära förestående framtid och får det att krypa under huden på mig nåt så oerhört. Den doftar Kallocain och 1984 men mer realistisk, mer verklighetstrogen och mer aktuell.

Årets mest läsvärda bok, alla kategorier.

Böcker · Dystopi · Litteratur · Romaner · Skräck

Raseri – Andreas Ek


andreas_ek_raseri_omslag_3Polisen Erik är anklagad för misshandel och riskerar att bli av med jobbet. MMA-fightern Pontus har precis vunnit en stor match och kommer äntligen närma sig sitt mål… I ett labb har larmet gått, och någonting är inte alls som det ska. När natten kommer börjar sirenerna tjuta över hela Stockholm, fler poliser och ambulanspersonal ute på gatorna än vanligt. Vad är det som har hänt?

Eriks familj är på annan ort, och han måste se till att hålla dem säkra från det raseri som drabbat hela stan. Hur ska han få tag i dom? Vad är det som flugit i varenda jäkel egentligen?

Andreas Ek har lyckats med en mörk skräckzombieberättelse i ett nutida Stockholm. Miljön är välbekant och nära – lite för nära för mig som drömt mardrömmar sen jag börjat läsa den. Det är ett gott  betyg att den ger mig gåshud och kryper in under skinnet på mig och har svårt att släppa taget. Språket är illustrativt och skapar allt för mycket bilder i mitt lilla rädda huvud. För alla de som älskade The walking dead.

Böcker · Fantasy · Författartips · Litteratur · Skräck · Tonårsromaner

Norra Latin – Sara Bergmark Elfgren


172297Två unga tjejer. Två teaterdrömmar. Helt olika bakgrunder.

Tamar är uppvuxen i Östersund, men har en dröm och en passion att få skådespela. Clea är född på scen, rakt in i teaterlivet. Båda kommer att söka till Norra Latin, Stockholms och Sveriges bästa teaterlinje. Under ytan på skolan verkar något spöka, finns det nån sanning i berättelsen om pojken som försvann på scen egentligen?

Ur dessa tvås ögon får vi nu följa med in i gymnasieskolans korridorer. Det är kärlek och krossade hjärtan, det är yta och sociala medier och psykisk terror av olika slag. Det är magi och tragedi. Mycket av det som Clea och Tamar upplever känner jag igen mig i, känner vi alla igen oss i. Rädslan att synas för mycket, att inte synas alls, att inte passa in. Rädslan att vara ensam och bli lämnad, att svika ett löfte. Utöver bokens klart övernaturliga ton ligger det något verklighetstroget över huvudpersonernas problem och dilemman. Boken är skriven utan moralkaka, utan är ungdomlig och kärleksfullt skriven på ett sätt som får mitt hjärta att värka för dessa två.

Jag har lyssnat på boken via Storytel, och boken blev också utsedd till ”Årets ljudbok 2017” vilket såklart är helt fenomenalt och ytterst välförtjänt. En trevlig och gripande bok att dyka in i nu när vårljuset börjar komma tillbaka. Jag vill egentligen ta en studieresa till Norra Latins lokaler för att få supa in hela miljön ordentligt – skolan har inte använts som skola sen 40-50-talet ungefär men byggnaden står kvar i stockholms innerstad. Och vem vet… Kanske väntar den lilla demonen där…

9-12 år · Barnböcker · Böcker · För mindre människor · Litteratur · Romaner · Skräck · Tips

Sagolunden – Sofia Bergting


m59yxt7fryzj0mpg165mInez sommar börjar rätt kasst. Från ingenstans ska familjen bo i ett torp i den dalsländska skogen hela sommaren, när hon bara vill följa med sin bästis Miriam på semester utomlands. Ett torp i skogen. Första dagen lyckas hon dessutom ramla ner i ett kärr redan första dagen, och det händer massa helskumma grejer. Han den där gamle gubben Albert som bor i huset i närheten verkar snäll, men  vad är det han döljer? Och vad är det mamma och pappa mumlar och gråter så om?

I närheten finns också det gamla barnhemmet Sagolunden, där det sägs att föreståndarinnan dödade alla barnen och sen kastade sig i det där kärret…

Sagolunden är en kuslig bok för småfolk i mellan – och högstadieåldern. Det är välskrivet och kusligt utan att bli sådär gastkramande läskigt som en del skräckböcker kan bli (förutom sista kapitlet – jag har fortfarande rysningar i nacken). Inez som karaktär är trovärdig och mysig att följa, hon känns som en riktig tweenie som nog många kan känna igen sig i. Peter Bergtings illustrationer till hustruns bok passar perfekt och ger ett bra djup till texten, kompletterar perfekt. Att den dessutom utspelar sig i den mörka dalsländska skogen (för er som inte varit där, tänk Ronja Rövardotter) ger mig en längtan tillbaka till min släkts rötter.

 

En trevlig läsning i höstrusket för 8-15 åringen (och den vuxne som vågar) 🙂

3-6 år · 5-8 år · Barnböcker · Böcker · Skräck

Uppdrag: skrämmarna – Cecilia Rihs


skrammarna_3d-360x360Linas farmor Hilda sitter i en knipa. Hon ligger på sjukhus i Ryssland och måste snabbt samla in pengar för att kunna köpa sitt eget hus. Lina ska hjälpa henne genom att göra en hel del uppdrag för farmor Hildas hemliga bok för äventyrare. Till sin hjälp har hon älvan (eller egentligen tolvan) Peppar.

Den här gången ska de leta efter Skrämmare i ett hus en liten bit bort. Skrämmare kan skrämma en så att en får skrämselhicka och varken kan springa eller prata. De bor oftast i övergivna hus.

De mörka och målande bilderna illustrerade av Silvy Strand ger ett extra djup till den redan spännande och skrämmande berättelsen. Några delar läste jag högt för barnet här hemma, som nästan fick skrämselhicka hen med – nä, inte direkt, men som somnade gott till berättelsen (vilket ofta är en fördel för trötta föräldrar). Jag tyckte dessutom att den var mysig att läsa för mig själv, och tänker att många barn i tidiga skolåldern antagligen skulle tycka om den med som antingen läsa-själv-bok eller som läsa tillsammans-bok, beroende på hur mycket läskigt barnet själv klarar av.

Böcker · Dystopi · Fantasy · Litteratur · Si/Fi · Skräck · Tonårsromaner

Utpost – Ann Aguirre


aguirre_utpost_omslag_inb_0På grund av uppföljare kan nedanstående innehålla SPOILERS. Be aware!

Spadertvå och hennes vänner har tagit sig ut ur underjorden, förbi den gänginfesterade staden och nu ”räddats” till den lilla kolonin Räddning där tiden tycks ha stannat i ett könsstereotypt 1847. Spadertvå som är van att vara en jägarinna, med hög status, frihet att agera på eget bevåg och dessutom ser sig själv som vuxen (!!) trivs inte alls särskilt väl i den nya fristaden. Där ska flickor bära klänning och foga sig, laga mat, sy och avla fram fler människor. Hon vill bara slåss, försvara byn och sina vänner samt bevaka de monstruösa zombieliknande varelserna som finns överallt – och som tycks bli smartare…

Utpost är fortsättningen på Enklav och del två i serien Razorland. Miljön är dystopisk och lite smått si-fi’ig. Första boken påminde mig mycket om Metro 2033 men det kommer en ifrån här och istället känns inspiration från typ Divergent-serien mer närvarande än tidigare. Även här återfinns en ganska trevlig läsupplevelse (om än lite ryckig ibland, från promenader till zombieslakt på 2 sekunder) som är medryckande och intressant, men inte mycket mer än så. Och jag är ÅTER IGEN så trött på alla dessa romanser som måste tryckas in i alla böcker som vänder sig till den tonåriga läsaren. Seriöst Twilight, vad har ni gjort med fantasy/si-fi-litteraturen? Och snälla författare, kan ni SLUTA med dessa 2 killar på en tjej-romanser. Alltså, det är tråkigt. Jättetråkigt. Ointressant. Irrelevant. Lägg av. Helt enkelt.

För att sammanfatta: lästrevlig uppföljare på en helt okej bok där jag åter igen är sugen på att ta reda på hur det slutar för att jag blir medryckt och gripen av historien som är rätt välskriven och medryckande – som tonårslitteratur ofta är. Det fladdrar lite i magen av nån gammal dammig tonårsfjäril MEN jag skulle gärna slippa dessa hjärtesörjande och irrellevanta trekantsdramer. Tack för mig.

9-12 år · Böcker · För mindre människor · Skräck

Vem som helst utom Ivy Pocket – Caleb Krisp


ivy_pocket_1Ivy Pocket är en fantastisk människa. En föräldralös flicka som arbetar som tjänsteflicka och gärna trycker ner husmors ansikte i saftskålen för att svalka av henne, och aldrig tänker efter före hon pratar. Vad hon får i uppdrag efter att ha fått sparken på senaste platsen? Att leverera en MYCKET värdefull klockdiamant till en flickas 12-års dag. Det är viktigt att Ivy absolut inte provar halsbandet innan det levereras. Dagen efter mördas uppdragsgivaren mystiskt.

Det låter mystiskt, mörkt och tragiskt men är skrattretande underhållande och så löjeväckande korkat på sina ställen. Ivy Pockets karaktär är så både uppfylld av sig själv och naiv att det nästan kokar i skallen på mig och en del av mig önskar att jag fått den som tioåring när läslusten tröt.

Enligt experterna går det att jämföra Caleb Krisp med författare som Lemony Snicket och Neil Gaiman. Jag tycker karaktären Ivy Pocket känns som Pippi Långstrump. Utöver en underhållande bok är bilderna fantastiska.

 

Skräms inte av omfånget för den är oerhört läsvärd!

Övrigt · Böcker · Fantasy · Litteratur · Personligt · Skräck

Monstrumologen-Rick Yancey


monstrumologenMonstrumologen har legat på mitt nattduksbord sen i oktober. Jag har läst kapitel i taget och älskat det, men det finns så mycket saker jag vill göra och så lite tid och nu äntligen är jag igenom.

Jag älskar den för dess långsamhet.

Monstrumologen är en bok i samma anda som Shelleys Frankenstein och Stokers Dracula och det kryper under huden genom varje sida, utan att bli för läskigt. I boken får vi följa unge Will Henrys berättelse om livet som assistent till en doktor – som jobbar med att leta efter monster och läskiga kreatur. Det är blodigt och kladdigt och mörkt när Will Henry och doktorn försöker rädda världen undan de människoslukande antropophagerna…

Det är mörkt och mysigt, blodigt och slabbigt, läskigt och lite hjärtvärmande på något sätt och jag är nöjd med det jag fått till mig genom läsningen. Tack för det!

Böcker · Krim · Litteratur · Skräck

Vassa föremål- Gillian Flynn


Jag kunde inte låta bli, trots att lässuget saknades så lyssnade jag mig igenom Vassa föremål på alla dessa långpromenader och matlagningar (det absolut bästa med att gå långt är ju att kunna lyssna på en bra bok). Här senast tog jag mig igenom Vassa föremål.

En del kanske minns att jag var ganska såld på Gone Girl när jag läste den några år efter alla andra. Nu tog jag tag i Vassa föremål, Flynns debutbok som liksom kastades ut på marknaden igen efter filmatiseringen av Gone Girl. Här möter vi Camille Parker, journalist från Chicago, som skickas till sin hemstad för att skriva om 2 döda småflickor som mördats på brutala sätt och sen blivit av med tänderna. I staden finns hennes mor och lillasyster, och hon ska helt enkelt bo hos dem tills skrivit klart eller mördaren hittats.

Det är en kuslig underton genom det vardagliga med blommor, stekande hetta, husor och lemonad. Den överbeskyddande daltande mamman, och omnämnandet av den döda systern som sjuk dött för många många år sedan. Den levande systern och hennes oerhörda omsorg för dockhuset. Mediciner, blå mjölk och lögner. Rysningarna infinner sig snabbt och det är något slags mysigt obehag som bara blir värre och värre. Det överraskar lagom mycket, ger nya perspektiv och precis när du tror att allt är över svänger det till några gånger till.

Det är trots allt en läsvärd, trevligt otrevlig bok att promenera till. Att försöka läsa den på kvällarna var dock ingenting för mitt räddhågsna jag, men dagtid fungerade det alldeles perfekt. Läs och rys.

9-12 år · Böcker · Dystopi · Fantasy · För mindre människor · Författartips · Litteratur · Si/Fi · Skräck · Tonårsromaner

Flickan vid glastornet, Resan till tidens slut, Eunomia – Erika Vallin


Att jag inte läste klart snabbare. Erika Vallins Eunomia landade i min mailinkorg för ganska många veckor sedan. Det är den avslutande delen i trilogin som börjar med Flickan vid glastornet och följs upp av Resan till tidens slut. Och nu när jag läst klart trilogin är jag frälst och vill bara ha mer – mer, mer, mer!

I trilogin lär vi känna Asrin, en rätt vanlig föräldralös typ 12-åring som bor med sin farmor i Stockholm. Hon ska byta skola, och börjar också i en matteklubb där det berättas om Speglarnas hemlighet och landet Eunomia som du når genom de tre speglarna. Eunomia ska vara ett land i en parallell verklighet, en värld där tiden står still och en ondskefull drottning tagit över makten från de goda vetenskapsmännen. Asrin och hennes nya kompisar Max och Lima ger sig ut på mystiska jakter efter nyckeln. Nyckeln den där galna damen berättade om. Och vart kom boken ifrån, Alice och spegellandet, den som tillhört Asrins mamma. Och varför saknas en sida?

Jakten efter nycklar, speglar och Eunomia fortsätter genom de tre böckerna och ger mig ömsom gåshud och kalla kårar, ömsom glädjeskutt och pirr i magen. Det är en sån massa myter och sagor som binds ihop i böckerna, allt detta i jakten på de tre speglarna som ska visa vägen in till Eunomia. Det är så jävla otäckt ibland, så att jag var tvungen att tända lampan och nynna glada sånger för att få skräcken att släppa taget, och det ska vara skrivet för 9-12-åringar ungefär. Jag tänker att jag önskar att jag läst dem då, men får ut minst lika mycket nu – om inte mer. För det är spännande, gastkramande och intresseväckande och efter att sista sidan tagit slut släpper den inte taget. Vallin får dessutom med alla element jag gillar: verklighet blandat med fantasy, science fiction och rätt många dystopiska trådar tillsammans med lite kärlek och vänskap. Mest vänskap.

Känslan liknar en svensk Harry Potter, fast med en stark och smart tjej i huvudrollen istället. Känslan påminner också om Hungerspelen, eller en bok i den stilen. Det är något särskilt med att läsa om barn som ger sig in i ”vuxna” äventyr, eller finns det något sånt? Jag älskar att Vallin låter förluster, död och sorg ta stor plats i boken – precis som förräderi och känslan av att inte kunna lita på någon. Det är lättrelaterat till i alla åldrar och tilltalar. Jag är fett imponerad av kompositionen och kombinationen av myter och verklighet, av den parallella verkligheten som började så bra men slutade så illa. Och sen älskar jag slutet med en föraning om en eventuell fortsättning.

Rekommenderad läsupplevelse för alla som gillar Harry Potter, Hungerspelen, Spelkortsmysteriet och liknande böcker. Passar lika bra för nioåringen som för femtonåringen som för femtioåringen. Kan inte komma på en enda person som borde vara utan den här läsupplevelsen och en del av mig hoppas och önskar att någon stor amerikansk filmskapare får tag i boken, för den skulle bli en sjuhelsikes film.

(dessutom är böckerna svinsnygga, så måste nog uppdatera mina lånade biblioteksexemplar till riktiga vid nästa löning.)

Genre: Ungdomsoman/Skräck/Fantasy
Originaltitel: Flickan vid glastornet, Resan till Tidens slut, Eunomia
Utgiven: 2012, 2013, 2014
Antal sidor: 238, 222, 217

9-12 år · Allmänt intressant · Övrigt · Böcker · För mindre människor · Litteratur · Personligt · Si/Fi · Skräck · Tonårsromaner

Erika Vallin – jag jobbar långsamt


Alltså, ursäkta mitt långsamma tempo – men jag kämpar vidare med Erika Vallins Eunomia-trilogi. Det är verkligen inte det att jag inte älskar böckerna, för det gör jag verkligen, så det är egentligen ingen kamp. Jag njuter av varje sida, och vill liksom få den här sammanhängande sträckläsningen när jag läser böckerna. Det leder dock tyvärr till att det blir lite för lite läst 😦 En absolut nackdel med att vara föräldraledig med en liten parvel som liksom vill leka och hänga och pocka på uppmärksamhet en del. Sen när liten väl sover vill en ju hänga tvätt, ta hand om disk, kanske dammsuga upp de där små ärtorna under köksbordet och de nertrampade majskrokarna i vardagsrumsmattan. Att jag dessutom fastnat i *skäms* Paradise Hotel gör att ytterligare lite kvällstid försvinner i intet.

TROTS detta måste jag dock säga att jag rekommenderar Flickan vid glastornet till varenda jävel som frågar om boktips. Varför? Stark brud i huvudrollen. Läskig och skrämmande men också ashäftig bakgrundshistoria. Vänskap, släktskap och mysterier. Har träffat få mellanstadiebarn som inte gillar den kombinationen – känns som en svensk Harry Potter/vuxnare Martin Widmark/skräckroman a la tweenie. Full rapport kommer nog i slutet av nästa vecka (min partner åker bort=mer kvällstid till inget annat än läsning/däcka utmattad i soffan). Lovar!

Böcker · Dystopi · Si/Fi · Skräck

Släktet – Guillermo del Toro & Chuck Hogan


Mannen bakom Pans labyrint har slagit sig ihop med den amerikanske författaren Chuck Hogan och skapat en skräckserie med massa vampyrer som skrämmer och pirrar.

Ett flygplan landar på JFK, och blir helt plötsligt kolsvart. Kontakten bryts och det bara stannar. Smittskyddsinstitutet kallas in direkt och när de kommer ombord är alla planrutor neddragna och alla inne på planet tycks vara döda utan synlig dödsorsak. Bampam! Vad är det som hänt på det där flygplanet?

Det är härligt att läsa om lite vanliga jävla vampyrer igen, efter en era med glittrande romantiska kärlekstörstande hunkar. Boken presenterar blodtörstiga och smittsamma vampyrskrällen som korsats med zombies i intelligens. Vampyrismen (?) beskrivs  som ett virus, mycket smittsamma blodmaskar som tar över människokroppen cell för cell – som en riktig parasit. Det är lagom kusligt och lagom lättläst och lämnar en ungefär lika lätt som en tog till sig det. Känslan är lik Metro 2033 i annan miljö.

Trilogin ska bli serie, som så vitt jag minns kommer ut i november i amerikansk tv. Tror att det åtminstone kommer bli rätt sevärt.

Genre: Skräck
Originaltitel: The Strain
Utgiven: 2011
Antal sidor: 465

30 böcker alla borde läsa · Böcker · För mindre människor · Litteratur · Skräck · Tonårsromaner

#27 Skuggan över stenbänken – Maria Gripe


”Först visade Carolin mig fotografiet, sedan ångrade hon sig plötsligt och gömde undan det. Men jag hann se en mörk skugga som föll snett över bilden. Carolin hade undrat över skuggan – vems den var. De osynliga närvarande intresserade henne mest, och hon hade talat om fotografen som den som finns med i alla bilder utan att själv synas.”

Carolin blir anställd som husjungfru hos Berta och hennes familj. Hon är inte lik någon annan som tidigare haft jobbet. Och vad är egentligen hennes hemlighet?

På högstadiet fick jag tag i den här boken, som följs av tre till om samma personer. De är sjukt spännande och Maria Gripe är så oerhört duktig som författare. Det är böcker som alla borde läsa, just för dess komplexitet och stämning. Gripes verk är klassiker, alla klassiker är inte läsvärda – men de här är. Punkt.