Böcker · Litteratur · Tonårsromaner

Eliza och hennes monster – Francesca Zappia


eliza-and-her-monstersEliza är en helt vanlig tonårstjej. Impopulär, osynlig och baktalad. Men på nätet är hon skapare av ett av internets största tecknade serier, och som LadyConstellation är hon den mest mytiska och omskrivna serietecknaren just nu fast under absolut anonymitet. Det är sista skolåret och en ny kille börjar i hennes klass och blir hennes uppdrag att ta hand om, och det visar sig att han är ett fan av hennes serie. Ska hon avslöja vem hon är eller hålla det hemligt?

Eliza och hennes monster är en lättläst och meddragande roman skriven för den lite yngre publiken i mellersta tonåren. Eliza krånglar med vanliga tonårsproblem som kärlek, vänskap och familjens krav – för självklart är hon den udda i familjen – och glider genom skolan. På nätet lever hon ut sitt liv, har sina vänner och styr en hel värld. Konflikten mellan det nya sättet och det gamla att umgås syns tydligt i hennes och moderns relation, där mamman inte alls förstår sin dotter och försöker dra henne ur sitt skal för att komma ut i den ”verkliga” världen.

Det är en bok jag läste in på småtimmarna för att jag inte kunde lämna Eliza och Wallace (den nya killen) mitt i en stor konflikt för att sova. Det häftiga med att läsa en bok som är riktad till ungdomar som både vuxen och mamma är att jag så lätt sätter mig in i båda rollerna. Både rollen som den unga tjejen som inte riktigt passar in någonstans, men också som den oroliga föräldern som bara vill väl. Att det sen inte riktigt faller ut så är en annan historia…. Mycket mysvärd och läsvärd bok för sommaren.

Böcker · Litteratur · Romaner · Tonårsromaner

An abundance of Kathrine – John Green


Som projekt i sommar gav jag mig också på att läsa alla John Greens böcker (eller nästan åtminstone). Jag hade fått för mig att alla hans karaktärer är samma person, och ville förvissa mig om att det faktiskt inte stämde. Men det stämde.

An abundance of Kathrine, eller Kathrineteorin som den så fint heter på svenska, möter vi ytterligare en lite kompislös nördig kille som heter Colin. Han har precis blivit dumpad av Kathrine den nittonde. Han tycks ha en förkärlek till tjejer som heter Kathrine, för just alla tjejer han dejtat heter just så. Och Kathrine den nittonde är också Kathrine den tredje och nionde. För att komma över sin sorg drar han och med sig sin kompis Hassan på en (tro det eller ej) …. ROADTRIP över den amerikanska kontinenten. De fastnar i en liten stad där Colin får för sig att skriva en formel för hur en ska veta vem som kommer dumpa vem i ett förhållande – den sk. Kathrineteorin.

Det är ju lite skrattretande och trevligt och mysigt och så, men jag är trött på att läsa om samma person om och om och om igen. Okej om de gjorde lite olika saker. Okej om jag inte reda läst det förut. Jag vet att jag läser det frivilligt, men jag vill ju så gärna bli överraskad och övertygad om att det inte är så – men det är så. Ändå så gillar jag att det är lättillgängligt och trevligt att läsa (lyssna på) John Greens böcker, och jag förstår att folk tycker om dem. Men mer än så är det inte.